Vegetarisk "köttgryta" och livet i stort.
Jag håller på med så spännande saker just nu. Den senaste månaden har förgyllts av hejdundrande firande av två kära 70-åringar, härlig fest i Malmö, konferens med underbara kollegor i Jönköping och dejtnights med min Kung. Tillställningar som skulle få vem som helst att känna sig nöjd i minst ett halvår. Förutom detta har helgkursen för två veckor sedan givit bestående energi, och som grädde på moset har jag idag varit på mitt fjärde akupunkturbesök. Målet är att må så bra som möjligt genom att skapa balans i kroppen. Jag är på god väg.
Balans. Ett ord som jag nästan hade glömt.
Nu gäller det bara att ta itu med några andra saker som har fått stå åt sidan totalt under den här vårvintern. Vikten till exempel. Ett gott leverne genererar dessvärre ibland även ett alldeles för gott midjemått. I linje med vår intention att äta mer vegetariskt under veckorna skapades därför den här kalorisnåla vegetariska grytan i mitt kök ikväll. Den innehåller i total 1400 kalorier och räcker till åtminstone fyra stora portioner à ca 350 kcal styck. Vegofiléerna är av märket Anamma och fria från ägg vilket passar min Kungs allergi alldeles utmärkt. De är inte bara goda utan även galet mättande. Jag rekommenderar!
Vegetarisk köttgryta, 3-4 personer
8-10 st potatisar
4 st vitlöksklyftor
1 st röd paprika
500 gram krossade tomater
5 dl vatten
1 st grönsaksbuljongtärning
ca 150 gram vegetariska filéer (finns i frysdisken)
1 krm svartpeppar
1/2-1 tsk chiliflakes
4 msk torkad basilika
2 msk rapsolja till stekning
Skala potatisen och skär den i bitar ca 2*2 cm. Skala och finhacka vitlök, skär paprikan och vegofiléerna i mindre bitar. Värm oljan i en stor kastrull och fräs vitlök tillsammans med paprika i ett par minuter. Häll ner krossade tomater, potatis och vegofiléer. Täck ingredienserna med vatten. Smula ner buljongtärningen, tillsätt övriga kryddor och rör om. Låt puttra under lock på medelvärme i ca 30 minuter. Klart!
Vegetarisk färspytt i ugnen.
Vi är fortfarande något ambivalenta kring vad vi tycker om sojafärs, Kungen och jag. Inte för att det är något fel på smaken, snarare tvärtom, utan på grund av att vi ännu inte har lyckats hitta någon som är ekologisk. Soja i alltför stor utsträckning är dessutom omdiskuterat, och argument för både för- och nackdelar finns att läsa överallt på nätet. Vi har dock bestämt oss för att någon gång emellanåt är sojaprotein helt ok i syfte att dra ner på rött kött under vardagarna. Vårt syfte är inte att bli vegetarianer utan snarare att spara in lite på miljön, och då verkar det mesta tyda på att sojaprotein lämpar sig väl.
Med det sagt är det dags för kvällens recept. Den här pytten är enkel att slänga ihop och sköter sig själv i ugnen. Man hinner med andra ord med nästan en hel timme egentid innan middagen om man så önskar.
Vegetarisk färspytt i ugnen, 2-3 personer
2 dl sojafärs
5 dl vatten
1 st grönsaksbuljongtärning
4 st potatisar
1 st aubergine
10 st coctailtomater
2 st vitlöksklyftor
4 msk basilika
1 tsk salt
2 msk rapsolja
Ställ ugnen på 200 grader med gallret i mitten. Värm vattnet i en kastrull och koka sojafärsen tillsammans med buljongtärningen ca 5-10 minuter. Rör om, dra kastrullen från plattan och låt sedan färsen dra under lock till grönsakerna är skurna.
Skala potatis och skär i 1/2 cm tunna skivor. Dela tomaterna, och skär auberginen i ca 1 cm tjocka skivor. Lägg potatis, tomater och aubergine i en ugnsform. Häll av vattnet från sojafärsen och blanda ner i ugnsformen. Pressa över en vitlöksklyfta, tillsätt salt och basilika. Ringla över oljan och rör om ordentligt. In i ugnen ca 45 minuter eller tills potatisen är mjuk.
Snabb och enkel böngratäng.
Snart är vi två veckor in i utmaningen Blogg100, det vill säga minst ett inlägg om dagen i hundra dagar. Jag som är van vid att skriva ett par inlägg per vecka, och ibland även tar längre uppehåll, känner mig nu ganska kluven. Tanken är att skrivandet ska bli mer kvalitativt i och med en ökad frekvens, men jag upplever snarare motsatsen. Ju mer press jag har att skriva dagligen, desto tristare och tristare inlägg blir det. Jag har nu två val. Antingen ser jag till att förbereda mig bättre inför perioder när jag inte riktigt har tid, eller också lägger helt sonika ner utmaningen för i år. Tänker testa det första till en början och se hur det känns. Eller vad tycker ni?
Ikväll tänker jag iallafall presentera något med substans - en synnerligen god gratäng som kom till på grund av en riktigt sen jobbkväll förra veckan. Det här med att ro iland något gott av de fjuttigt få varor man har hemma, det är sann glädje det.
Böngratäng, 2 personer
250 gram blandade bönor
50 gram ruccolamix eller bladspenat
500 gram krossade tomater
1 tsk svartpeppar
4 msk basilika
200 gram smulad fetaost
Ställ ugnen på 200 grader med gallret i mitten. Häll av spadet från bönorna, lägg bönorna i en ugnsfast form med höga kanter. Bred ut ruccolan över bönorna, ringla över krossade tomater. Sprid ut peppar och hälften basilika över tomaterna, och smula slutligen över fetaost. Gratinera i mitten av ugnen ca 30 minuter eller till fetaosten har fått lite färg. Garnera med resten av basilikan innan servering.
Falafel med yoghurtsås
Efter flera dagar med Feng Shui, är det dags för ett recept eller vad säger ni? Vi kör på med vår intention att äta mer vegetariskt på vardagarna, Kungen och jag. Det är riktigt spännande att laga vegetariska recept, och gott blir det sannerligen. För någon vecka sedan blev det falafel med goda tillbehör. Så enkla att göra, rullade och klara på ca 40 minuter.
Falafel, ca 15 stycken
200-250 gram kikärtor (burk à ca 350 gram)
2-3 st vitlöksklyftor
2 msk persillado
2 msk torkad persilja
1 tsk mald koriander
1 tsk spiskummin
1 krm svartpeppar
Sätt ugnsplåten på spisen och lägg på ett bakplåtspapper. Ställ ugnen på 200 grader. Häll av spadet från kikärtsburken och skala vitlöken. Häll ner kikärterna i en vispskål, pressa ner vitlök och tillsätt persillado, persilja, koriander, spiskummin och svartpeppar. Mosa ihop med en mixerstav eller gaffel till en jämn smet.
Forma ca 15 st bollar och fördela ut dem över bakplåtspapperet. Låt stå i mitten av ugnen i ca 20 minuter. Servera varma tillsammans med ett gott pitabröd, sallat, finhackade tomater och sötsyrlig yoghurtsås med mynta.
Sötsyrlig myntasås till lax, falafel och annat vegetariskt.
Idag är jag tusen gånger piggare än vad jag var igår. Det är sannerligen förunderligt vad lite sol och blå himmel kan göra för humöret, så även det faktum att flertalet av mina kollegor befinner sig på sportlov. Efter två dagar med tjänsteresor placerade jag mig således glatt i min, för ovanlighetens skull, ensamma kontorshörna. Passade på att njuta ordentligt av lugnet, och lyckades mata undan det mesta av skrivbordets surdegar. Skönt. Det behövdes.
Ikväll står riktigt sexiga saker såsom tvätt, orkidévattning och tidig sänggång på menyn. Vill dock börja med att bjuda på en galet god kall sås som passar till både lax, falafel och andra vegetariska rätter. Den här godingen slänger man enkelt ihop på ynka fem minuter, och den håller sig fint i kylskåpet i ett par dagar.
Sötsyrlig myntasås, 2-4 personer
2 dl turkisk yoghurt
1 tsk pressad lime
1 msk flytande honung
1/2 dl hackad färsk mynta
Blanda ihop alla ingredienser i en serveringsskål. Låt sedan stå i kylen i väntan på servering.
Chili sin carne med sojafärs.
För ett par veckor sedan köpte vi en kilospåse med sojafärs, helt i enlighet med vår intention att dra ner på köttkonsumtionen på vardagarna. Eftersom sojafärsen är GMO-fri men inte helt ekologisk, stod vi något ambivalenta på affären och funderade lite innan påsen hamnade i korgen. Grundinställningen är fortfarande att ekologisk kost är det bästa och soja i kosten är ganska omdiskuterat, men eftersom vi äter väldigt varierat och inte använder soja i övrigt så har vi valt att köra på den här färsen emellanåt till vardags. Tänker att det knappast kan vara värre än det processade och transfettstinna gottgott jag ibland smäller i mig. Skulle dock vara intressant att höra Din uppfattning om detta, så berätta gärna i kommentarsfältet!
Iallafall, om man önskar en mer vegetarisk vardag med sojafärs så blev det här receptet jättebra. Kan ärligt talat säga att jag inte märker någon större konsistens- eller smakskillnad versus vanlig köttfärs. Soja eller ej, det här är enligt min mening ett ypperligt komplement till den vardagliga kosten.
Chili sin carne, 2-3 personer
2 dl torkad sojafärs
5 dl vatten
1 st grönsaksbuljongtärning
1 msk rapsolja
3 st vitlöksklyftor
1 burk blandade bönor
1 tsk salt
1 msk vitlökspeppar
1 msk paprikapulver
1 msk tomatpuré
1/2 dl vatten
4 msk torkad basilika
ev matvete som tiillbehör (kokas i enlighet med förpackningen)
Koka upp vatten i en kastrull. Häll ner sojafärsen, smula ner buljongtärningen och låt puttra i ca 10 minuter. Rör om så att buljongen löses upp. Slå av plattan och låt svalna lite under lock.
Under tiden, skala och finhacka vitlök. Värm olja i en stekpanna och fräs vitlöken på låg värme ett par minuter. Häll vattnet ur färskastrullen och stek ihop färsen med vitlöken, salt och peppar. Blanda ner bönorna, paprikapulver, tomatpuré, basilika och vatten. Låt puttra i ca 20 minuter.
Chilin är jättegod att äta som den är, men om man vill dryga ut portionerna lite så är matvete ett gott tillbehör.
Smaklig spis!
Vegetarisk lasagne med halloumi och bladspenat.
Emellanåt ser vi över vårt vardagliga leverne, min Kung och jag, och gör utifrån det olika medvetna val. Det har under åren resulterat i att vi numera håller oss till ekologiska varor, och i princip aldrig slänger rester. Vidare är köket och resten av hemmet plastbantat, och vi föredrar att undvika skadliga kemikalier i mesta möjliga mån. Nu har vi även bestämt oss för att reducera köttkonsumtionen här hemma under vardagarna. Något som vi anser är bra för både miljö och plånbok. Dock har jag insett att även om vi redan äter mycket vegetariskt, så är det här med festliga köttfria rätter ett oskrivet blad i min bok.
Förra helgen hade vi goda vänner på besök, och då blev mitt svarta hål ännu mer tydligt. Givetvis ville jag bjuda på något riktigt gott, och eftersom min vän är vegetarian fick det bli ett par slagningar på nätet innan jag hittade något som verkade både smarrigt och festligt. Det här receptet hittade jag på Ica buffé, och tro mig när jag säger att det blev en fullträff! I princip har jag gjort det i sin helhet. Dock har jag undvikit extra salt, lagt till angiven mängd vitlökspeppar och använt mig av färsk bladspenat istället för fryst. Vegetarian eller ej, det här receptet rekommenderas!
Vegetarisk lasagne med halloumi och bladspenat, 4 personer
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 vitlöksklyfta
1 msk rapsolja
2 msk ketchup eller tomatpuré
500 gram krossade tomater
1 tsk flytande honung
1 st grönsaksbuljongtärning
1 msk vitlökspeppar
2 msk hackad färsk timjan (eller 1 tsk torkad)
4 dl vatten
ca 140 gram färsk bladspenat
2 st förpackningar halloumiost, ca 400 gram totalt
200 gram lasagneplattor, ca 10-12 stycken
2 dl pumpakärnor
1,5-2 dl riven ost
eventuellt färsk timjan till garnering
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och finhacka lök och vitlök. Värm rapsolja i en stor stekpanna och bryn löken på medelvärme i ca 3 minuter. Om du har färsk timjan så hacka den nu. Rör sedan ner krossade tomater, ketchup, honung, buljongtärning, vatten, vitlökspeppar och timjan. Blanda noga och låt puttra i ca 5 minuter. Blanda försiktigt ner all bladspenat i stekpannan, och låt puttra ett par minuter till.
Medan tomatsåsen puttrar, skär halloumin i tunna skivor. Häll 1/3 av tomatsåsen i en ugnsform med höga kanter ca 20*30 cm. Lägg på ett lager lasagneplattor, strö över hälften av pumpakärnorna och toppa med hälften av halloumiskivorna. Gör om samma procedur igen med 1/3 tomatsås, lasagneplattor, de sista pumpakärnorna, samt resten av halloumin. Lägg på ett tredje lager pastaplattor och häll över det sista av tomatsåsen. Toppa med riven ost, och gratinera i ugnen ca 20 minuter.
Garnera gärna med några kvistar färsk timjan innan servering. En enkel sallad på tomater och bladspenat passar bra som tillbehör om så önskas.
Kikärtsgryta med sting.
Igår inleddes helgen med en mustig kikärtsgryta som till och med fick mitt kära matvrak till sambo att baxna. Jag kunde inte hålla mig ifrån att lägga ut bilden på Instagram redan igår. Den här morgonen bjussar jag även på receptet.
En näve ruccola och ett gott bröd, gärna surdegsbröd, är de enda tillbehör som behövs för en synnerligen god och njutbar fredagsmiddag!
Kikärtsgryta med sting, 2-3 personer:
3 st vitlöksklyftor
1 st röd paprika
1 burk kikärter
500 gram krossade tomater
1 dl kranvatten
1 st grönsaksbuljongtärning
1-2 msk chiliflakes
2 msk torkad persilja
1 msk olivolja till stekning
2 nävar ruccola
ev 2 portioner matvete eller bulgur
Skölj och hacka paprikan i ganska stora bitar, och skala vitlöken. Värm olja i en gryta, pressa ner vitlök och bryn tillsammans med paprika ca 2-3 minuter. Rör ner kikärter (häll av spadet först) och krossade tomater, tillsätt buljongtärning, chiliflakes och persilja. Låt puttra under lock på låg värme i ca 20 minuter. Rör om då och då. Om en riktigt stabbig måltid önskas, koka matvete eller bulgur enligt anvisning på förpackningen medan grytan puttrar.
Paolos kapris- och tomatsås på vegetariskt vis
Efter helgerna, fyllda till bredden med fett matfrosseri och sötsliskiga godsaker, är det nu dags att ta tag i kosthållningen igen. Jag känner mig riktigt sugen på krispiga grönsaker och god frukt, vilket förhoppningsvis kommer att göra susen för mitt nu något tilltagna midjemått.
Den här pastan är både fräsh och nyttig, och den har en av mina vegetariska vänner introducerat för mig. Den är helt suverän förutom att den i Paolo Robertos ursprungsrecept innehåller sardeller, vilket på grund av fiskallergi tyvärr inte funkar hemma hos oss. Jag har således gjort om den bara lite så att den numera är helt vegetarisk. Tro mig, den här rätten är en keeper!
Paolos kapris- och tomatsås på vegetariskt vis, 2 personer
250 gram coctailtomater
1/2 dl olivolja
2 msk flytande margarin
2 st vitlöksklyftor
1 st liten färsk chili
1 dl urkärnade svarta urkärnade oliver
1,5 msk kapris
ev 2 msk hackad färsk persilja
spaghetti för två personer
Skär tomaterna i två delar och skala vitlöken men hacka den inte. Dela chilin på längden och ta ur kärnorna (spara gärna i en liten skål för att sedan odla egna). Finhacka kapris och oliver, men blanda inte ihop. Värm olja och flytande margarin i en stekpanna. Lägg ner de hela vitlöksklyftorna, chili och 1/2 msk kapris i stekpannan och bryn i ca 5 minuter. Ta därefter upp chilin ur pannan. Lägg i oliverna, resterande kapris samt tomaterna med skärsidan nedåt i pannan. Låt puttra på låg värme i ca 20 minuter, rör om då och då men var försiktig så att tomaterna behåller sin stuns och inte mosas.
Under tiden, koka pastan enligt anvisning på förpackningen. När pastan är klar, häll av vattnet och rör försiktigt ner pastan i stekpannan. Vid servering, toppa gärna med hackad persilja.
Vegetarisk och äggfri gubbröra.
Det finns få saker som är så tillfredställande som när jag lyckas konvertera en traditionell fisk- eller äggrätt till en icke-allergen variant. Idag inträffade ett sådant tillfälle, och den här röran blev så pass god att vi kommer att prova den som förrätt i olika former under vårens kommande middagar.
Gissar att jag inte behöver tillägga att kapris för tillfället är min favorit?
Gubbröra utan fisk och ägg, 4 personer
2 dl creme fraiche
1 st mozzarella
1/2 st röd lök
2 msk kapris
1/2 dl torkad dill
ev tomat och babyspenat till garnering
Skär mozzarellan i små bitar, ca 0,5*0,5 cm. Skala löken och finhacka den och kaprisen. Rör ner mozzarella, lök, kapris och dill tillsammans med creme fraiche i en skål. Låt vila i kylen ca 30 minuter. Lägg sedan upp på mörkt bröd och garnera precis innan servering.
Vegetarisk Janssons frestelse
Det här receptet är egentligen från tidningen Allt om mat, men eftersom varken grädde eller torkad chili fanns hemma gjorde jag en del justeringar. Min variant är dessutom något magrare. Mycket lyckat enligt sambon, som på grund av allergiskäl för övrigt aldrig tidigare har smakat Janssons.
Vegetarisk Janssons frestelse, 2-3 personer
400 gram potatis
1 st gul lök
2 dl mjölk
2 dl creme fraiche
1 tsk salt
3/4 dl kapris
1 dl svarta oliver (urkärnade)
2 msk flytande margarin
1 msk ströbröd
1/2 msk olja till stekning
Skala potatisen och strimla den fint. Lägg i en kastrull tillsammans med salt, mjölk och creme fraiche. Koka på medelvärme tills potatisen har mjuknat. Rör om då och då. Medan potatisen kokar, skala och skiva löken. Fräs den mjuk tillsammans med lite olja i en stekpanna. Finhacka kapris och oliver och blanda samman i en liten skål.
Sätt ugnen på 250 grader med ugnsgallret på mittenläge. Rör sedan ner kapris, oliver och lök i potatisblandningen. Häll i en ugnsfast form, toppa med ströbröd och ringla slutligen ner flytande margarin. Ugnsbaka i ca 20 minuter, servera genast!
Vegetarisk apelsin- och löksill.
Den här godingen är både snabb och superenkel att göra. Låt den stå någon dag innan servering så smakerna hinner sätta sig ordentligt. Hos oss gick receptet väl hem, men testkör gärna i förväg ty smakerna passar de flesta men troligen inte alla.
Vegetarisk apelsin- och löksill, en burk:
1 st liten aubergine
salt, 1 msk per dl kokvatten
1 st apelsin
1 st rödlök
15-20 st vitpepparkorn
1-2 msk ättiksprit 12%
2 msk socker
Skölj auberginen väl. Dela den på längden och skär sedan 1 cm tjocka skivor. Lägg skivorna i en kastrull, fyll upp med vatten och salta, ungefär 1 msk salt per deciliter vatten. Koka upp i 5-7 minuter. Tag upp auberinen ur kastrullen och låt svalna i ett durkslag. Spara ca 3 dl vatten i kastrullen.
Skala apelsin och rödlök, och skär i mindre bitar. Varva apelsin, lök, aubergine och vitpepparkorn i en stor burk med lock. Tillsätt ättikssprit och socker i vattenkastrullen, och koka upp under omrörning till en lag. Häll sedan lagen i burken. Låt svalna och förvara sedan i kylskåp.
Vid servering, lägg upp i skålar istället för att ställa fram burken. På så sätt förlängs hållbarheten någon dag eller två.
Vegetarisk skärgårdssill.
Såja, nu är jag tillbaka i loopen igen efter några hektiska veckor! Har laddat upp med ett gäng bilder och recept, så den här veckan kan ni se fram emot två sorter vegetarisk sill och hembakt kavring. Grymt bra för fisk-, skaldjur- och äggallergiker inför den stundande midsommarhelgen.
Först ut är skärgårdssillen som vi testkörde i helgen. Den blev över förväntan god, och förvillande lik orginalet. Gör den med fördel någon dag innan den ska inmundigas. Därefter håller den sig fräsch i ca 5 dagar i kylen.
Vegetarisk skärgårdssill, en burk:
1 st liten aubergine
salt
2 dl creme fraiche
1 burk röd tångkaviar
2 msk finhackad rödlök
1 msk finrivet citronskal
4 msk torkad dill
1 tsk vitlökspeppar
eventuellt en extra nypa salt
Skölj auberginen väl. Dela den på längden och skär sedan 1 cm tjocka skivor. Lägg skivorna i en kastrull, fyll upp med vatten och salta, ungefär 1 msk salt per deciliter vatten. Koka upp i 5-7 minuter, häll av i ett durkslag och låt svalna.
Rör ihop creme fraiche, tångkaviar, finhackad rödlök, rivet citronskal, dill och vitlökspeppar i en skål. Blanda ner de kalla auberginerna, och smaka av med mer lite dill och eventuellt en extra nypa salt om så önskas. Lägg i en stor burk med lock och förvara i kylskåp.
Vid servering, lägg upp i skålar istället för att ställa fram burken. På så sätt förlängs hållbarheten någon dag eller två.
Att stjäla med stolhet.
9,5 gånger av 10 är recepten i bloggen mina. Ikväll vill jag dock tipsa om ett ljuvligt tillbehör, alternativt förrätt, som jag med stolthet har snott från en tidning.
Sparris har inte direkt varit ett stående inslag i mitt kök, men från och med nu kommer det här receptet att bli. För en gångs skull känner jag ingen mening med att göra om, förfina eller förenkla det - även om jag ikväll har använt mig av västerbottensost istället för parmesan.
Tummen upp för ICA Buffé den här gången. Very, very yummie.
Det här är dag 33 i utmaningen Blogg100.
Lins- och kikärtsgryta.
Jag har haft en riktigt skön weekend. Fredag drack vi vin och löste världsproblem, Kungen och jag. På lördag besökte vi, tillsammans med ett par vänner, mässan Nordiska Trädgårdar i Älvsjö. Jag gillar verkligen att flanera runt på mässor och inspireras av både det ena och det andra. Köpte förvisso inget annat än lunch, men fick med mig en hel del goda trädgårdstips hem. Kvällen bestod av tända ljus och Hobbit på TV.
När det är hyfsat städat hemma känner jag ro att bara drälla omkring här hemma. Så åt det ägnade jag i princip hela söndagen. Bakade två sorters bröd, planterade vitlöksklyftor och botaniserade nätet i jakt på domkrafter, energisnåla kylskåp samt ritningar kring hur man bäst bygger en kompost. Jag inser givetvis att inget av mina åtaganden från igår låter speciellt upphetsande, men herregud så skönt det var att bara flumma runt. När livet vanligtvis går i 180 knyck, behövs sannerligen sådana dagar.
En snabblagad vegogryta fick avrunda en lugn men välbehövlig helg.
Ett mycket värdigt avslut, must say.
Lins- och kikärtsgryta, 2-3 personer
4 st medelstora potatisar
4 st vitlöksklyftor
2 st rödlök
1 burk krossade tomater
1 burk kikärter
1 dl okokta röda linser
1 st grönsaksbuljongtärning
2 tsk malen koriander
1 tsk chilipeppar
ca 5 dl vatten
1 näve bladspenat (fryst eller färsk)
olja till stekning
Skala potatisen och skär den i mindre bitar. Skala och hacka sedan vitlök fint och rödlök grovt, och bryn löken tillsammans med olja i en gryta med höga kanter. Häll i krossade tomater, kikärter, linser och potatis. Smula ner buljongtärningen, krydda med koriander och chilipeppar, och slå slutligen i vatten så att det täcker potatisen.
Låt puttra på medelvärme i ca 35 minuter. Rör om då och då. När potatisen är mjuk, rör ner bladspenat och servera per omgående.
Det här är den 30e dagen i utmaningen #Blogg100.
Medelhavet i min Stockholmsugn.
Jag är barnsligt förtjust i att laga mat i ugnen. Den här rätten gjorde jag i söndags av grönsaker som blivit över från helgens dinering.
Vill härmed även passa på att slå ett slag för ekologiska krossade tomater. Vanligtvis undviker jag nämligen krossade tomater, eftersom jag tycker att de lämnar efter sig en besk och metallisk smak på tungan. Det gör dock inte de ekologiska. Javisst, de är något dyrare än de andra. Men tro mig, smaken är biljoner gånger trevligare, och det är knappt så att man behöver annan krydda.
Den här rätten är vegetarisk, men det går såklart bra att slanta ner lite chorizo eller liknande om man så önskar.
Medelhavsgratäng, 2 personer
5 st medelstora potatisar
1/2 aubergine
3 st vitlöksklyftor
1 burk ekologiska krossade tomater
2 msk torkad oregano
1 msk torkad rosmarin
salt och peppar efter behag
Ställ ugnen på 200 grader. Skala potatisen, skär den till ca 2 mm tunna skivor och lägg i en medelstor ugnsform. Dela augerginen på mitten, och skär den i ca 5 mm tunna skivor. Finhacka vitlöken, och landa därefter ihop samtliga ingredienser i ugnsformen. Om du väljer att tillsätta chorizo, uteslut salt och peppar denna gång.
Ställ formen i mitten av ugnen i ca 35-45 minuter, och rör om i formen ett par gånger. Garnera gärna med färsk oregano och/eller rosmarin innan servering. Ett gott lantbröd till detta blir slutligen pricken över i!
Mandel i gröten.
Ibland när livet som saktast går i 180 knyck, kan G-kraften göra att det svårt att hitta bromsen. Sådana gånger är det högst väsentligt att veta hur man bäst ska agera för att sänka pulsen.
Själv skapar jag mig andningshål genom att pyssla. Gärna genom att testa nya recept, skriva eller plocka örter längs med vägkanten i stugan. Egentligen spelar det ingen större roll vad jag gör så länge som det är något kreativt. Att sitta stilla är inte min grej, något som min ärade sambo ofta påpekar - ibland glatt hänfört och ibland något uppgivet.
Den här superdrycken gjorde jag i helgen. Ett utmärkt alternativ till mjölk om man är känslig för laktos. Dessutom är den kolesterolsänkande, kalorisnål samt fullproppad med protein och nyttiga vitaminer. Ytterligare en fördel är att den inte nödvändigtvis behöver förvaras i kylskåp, till följd att den är perfekt att ta med sig på utflykter!
Mandelmjölk, 1 liter
100 gram mandel, gärna ekologisk
1 liter kranvatten
Låt 100 gram mandel (ungefär en deciliter, det är inte så petnoga här) dra sig i kylen i en skål med vatten över natten. Dagen efter, häll bort vattnet och lägg mandlarna i en vispskål med höga kanter. Skalade mandlar eller ej är en smaksak, här får du testa dig fram vad du gillar bäst! Tillsätt 5 dl kallt kranvatten och mixa noga till en mjölkliknande vätska under några minuter. Det räcker sannerligen inte med vanlig visp och handkraft, utan en mixerstav är ett måste.
Sätt ett kaffefilter i ett durkslag och placera durkslaget över en ny skål. Häll mandelmjölken i omgångar ner i kaffefiltret för att sila bort mandelspånet. När all vätska har runnit igenom, lägg tillbaka mandelspånet i vispskålen och tillsätt ytterligare 5 dl vatten. Upprepa därefter proceduren, och voilá - en liter mandelmjölk är nu redo att användas inom loppet av max en vecka.
Mandelmjölk är en riktig höjdare att använda till frukostflingor eller gröt, men allra godast är den att värma som kvällsdryck för att spicea upp höstmörkret. Avnjutes med fördel likt nedan, det vill säga toppad med riven kakao och en knivsudd kanel eller vanillinsocker.
Själv förvarar jag min mjölk i väl rengjorda PET-flaskor vilket fungerar alldeles utmärkt, men såklart är det betydligt snyggare att hälla den i en flaska av glas. Mandelspånet som blir över slänger jag givetvis inte bort, utan blandar istället ihop med en bröddeg samma dag eller dagen efter.
Päronsallad med fetaost.
Förra helgen hade vi härliga vänner på besök. Jag hade i god tid förberett dem väl på att de skulle få agera försöksobjekt för nya rätter. Trots det accepterade de inbjudan, och vi hade en synnerligen trevlig kväll. Förrätten nedan blev riktigt god, och om man så önskar fungerar den alldeles utmärkt som fristående sallad eller tillbehör till grillat - om man gör en något större sats vill säga!
Päronsallad med fetaost, 4 personer
1 st kruka långbladig sallat av något slag
2 nävar mangold
4 st päron
1 förpackning fetaost
6 st soltorkade tomater
1 dl hela valnötter
flytande honung
balsamicosås
4 st tallrikar för servering
Skölj sallaten och låt den rinna av ordentligt. Skala och skär päronen i centimeterstora bitar. Skär därefter även fetaosten i centimeterstora bitar. Finhacka de soltorkade tomaterna, och blanda tillsammans med päron och fetaost i en skål. Finhacka även valnötterna och låt dem ligga kvar på skärbrädan. Nu är det dags att börja komponera förrätten på tallrikar:
Lägg upp 3-5 st långa sallatsblad på respektive serveringstallrik, och placera mangolden ovanpå. Portionera ut päron- och fetaröran över sallaten, ringla en sträng flytande honung över röran, och toppa därefter med finhackade valnötter. Ploppa ut lite balsamicosås på tallriken i ett snyggt mönster.
Klart att servera!
Shepherds pie (-ish)
Två somrar på raken har jag och min ömma moder åkt på rekreationsvecka till Glastonbury, England. Och varje gång jag väl kommer dit slås jag av hur pinsamt oinsatt jag är i engelsk kokkonst. För britterna lagar helt andra saker än vad jag är vad vid. Robusta köttbitar och grovhackade grönsaker komponerade till gediget tilltagna portioner. Trevligt och gott förvisso. Konceptet "finhackat" lyser dock vanligtvis med sin frånvaro.
En rätt som jag har tagit till mitt hjärta är Shepherds pie. Inte minst för att det är enkelt att laga. Givetvis har jag min vana trogen förädlat receptet lite genom att använda ingredienser som alltid finns att tillgå hemma i vårt kök - frysta grönsaker, köttfärs, mjölk och potatis. Vill man göra rätten vegetarisk går det alldeles utmärkt att byta ut köttfärsen mot quorn.
Try it on, folks.
Shepherds pie, 2-3 personer
150 gram köttfärs/quorn
5 dl frysta ärter/majs/paprika
salt
vitlökspeppar
4 st medelstora potatisar
1 dl mjölk
50 gram riven ost
1 tsk spiskummin
Börja med att skala potatisen och skär upp dem i fyra delar. Lägg i en kastrull, täck med vatten och koka upp tills dess att potatisen är mjuk, ca 20 minuter. Det gör absolut inget om den blir överkokt eftersom den likafullt ska mosas inom kort.
Sätt nu ugnsgallret i mitten av ugnen och ställ den på ca 200 grader. Medan potatisen kokar, stek färsen tillsammans med frysta grönsaker, salt och vitlökspeppar. Smöra en ugnsfast form och häll i den färdigstekta färsblandningen.
Vid det här laget är potatisen färdigkokt. Häll av vattnet och mosa potatisen direkt i kastrullen med hjälp av en potatisstomp. Häll därefter i mjölk och spiskummin och koka under omrörning upp till ett mos. Bred ut moset över färsblandningen, toppa med riven ost och gratinera slutligen i ugnen i ca 20 minuter eller tills osten/moset fått lite färg.
Klart att servera!
Fina Kina.
När jag var liten var jag under en period fashinerad av "fin mat". Förmodligen hade jag snappat upp epitetet "middagsbjudning" i någon av mormors veckotidningar för damer, alternativt inspirerats av någon fancy schmancy supé hållen i matsalen på Southfork i TV-serien Dallas. Detta resulterade i ett enkelt jobb för min mor vad gällde att få i sin lilla telning lite extra grönsaker. För om middagen kunde klassas som fin, ja då åt jag med glädje.
Rätten nedan var en av mina favoriter. Fin och färgglad var den. Med en sexårings mått mätta. Och exotisk. I allafall vad gäller namnet. Faktum är att den håller än idag, mer än trettio år senare. Superenkel att göra, lika nyttig som god, och går sannerligen hem hos de flesta oavsett ålder. Vill man göra rätten vegetarisk byter man ut köttfärsen mot quorn. Inte svårare än så.
Kinapytt, 2 personer
150 gram köttfärs/quorn
1 msk flytande margarin till stekning
4 dl fryst ärter/majs/paprika
Kokt ris för två personer
salt
vitlökspeppar
Börja med riset och koka det i enlighet med vad som står på förpackningen. Stek sedan färsen, salta och peppra. När färsen nästan är stekt, häll i de frysta grönsakerna och låt dessa fräsa upp tills de är varma. Smaka av och krydda ytterligare om så behövs. Häll ur eventuellt kvarvarande vatten från riset och blanda sedan ris och färs i kastrullen, alternativt i en stilig serveringsskål.
Klart att servera efter mindre än en kvart, gärna tillsammans med ett stänk Thai sweet chili sauce.
Smaklig spis!