Blogg 100 är inte min grej (som ni nog redan har förstått).

Hej igen! Här är tjejen som ännu en gång har drabbats av grav skrivkramp men nu är tillbaka. Det har snart gått en månad sen jag skrev något senast, och anledningen stavas skrivkramp. Blogg 100 (en utmaning att skriva minst ett inlägg per dag i hundra dagar) blev för mycket för mig och istället för att sporra upp mitt skrivande tappade jag helt sonika lusten totalt. Tala om att goda intentioner ibland kan bakslå. Istället har jag under dessa veckor fokuserat på allmänt stugmys under helgerna och jobb under vardagarna. Just nu sitter jag vid panoramafönstret i stugan och skriver, ackompanjerad av fågelsång från samtliga väderstreck. Underbart.
 
Den här soliga dagen kommer att innehålla allt från storstädning av gemensamma ytor med stugföreningen till att blåsa upp hjärteballonger. Vi firar nämligen 4årsjubileum, jag och min Kung. Det är inte klokt vad tiden går snabbt när man har roligt. Återkommer med menyn till veckan. Tills dess önskar jag er alla en härlig helg!
 
 

Påskledigt!

Efter en dag med möten och ingen lunch känns det skönt att gömma jobbdatorn i väskan inför för fem dagar ledigt. Det fina påskägget som stod på mitt skrivbord imorse har såklart fått följa med hem.

Ikväll har jag påbörjat projekt rensa papper och datorfiler. Fortsättning följer imorgon ty nu ska denna lilla trötter stänga ner allt som heter input.

Godnatt.




Ett gott tecken.

En sådan här trippeltulpan har jag aldrig sett förut. Jag tolkar den som ett gott tecken och hoppas på en riktigt skön vår.





In retsina veritas.

Min Kungs broder kunde inte ha sagt det bättre. Efter en underbar dag följde en underbar kväll. Vår 70-åriga jubilar är nöjd, och själv är jag glad att få tillhöra en till fantastisk familj. Går nu isäng med kärlek i hjärtat.

Godnatt.




Fredag.

Äntligen hemma efter ett par riktigt bra dagar i Jönköping. Jag har nu packat ur väskan och konverterat om mig från konferensläge till familjefokus. Kungens mamma fyller nämligen 70 på måndag, och helgen kommer därför att gå i firandets tecken. 

Ikväll inledde vi med god middag tillsammans med jubilaren och den kunglige brodern. Mysigt att få rå om varandra en hel kväll. De har nyss åkt hem till hotellet och vi ska strax bädda upp. Skönt att sova hemma igen. En härlig lördag står för dörren. Jag återkommer med ingående rapport om den imorgon. 

Godnatt.





En härlig känsla.

Det är förunderligt så bra den här veckan har börjat. Jag har vaknat utsövd några minuter innan klockans alarmsignal hela två dagar på raken, och kvällarna har varit riktigt avslappnade och sköna. Harmonisk sinnesstämning i flera dagar är vanligtvis inte min grej, men faktum är att jag mår riktigt bra just nu. Måhända är det förra veckans bravader som nu har givit resultat. Eller också är det energiboosten från helgen som fortfarande sitter i, alternativt vårsolens strålar. Jag vet faktiskt inte, men anledningen är egentligen sekundär. Känslan är den viktiga. Jag hoppas att den håller i sig länge.
 
Promenerade in till Söder och jobbmötet imorse. Det ägde rum i anrika Van det Nootska palatset. Jag har varit där flera gånger, både privat och med jobbet, och är så förtjust i alla vackra tak- och väggmålningar. En bra plats för en stimulerande och kreativ dag. Väl hemma väntade en överfylld tvättkorg som nu äntligen har blivit tömd. Jag har även ägnat mig åt packning inför veckans kommande konferens, ty tidigt imorgon bitti går färden mot Jönköping. Förhoppningsvis känner jag mig lika pigg och glad även när jag åker hem igen på fredag. Håller tummarna för det.
 
Med den här bilden på mina vackra tulpaner i köket säger jag nu godnatt.
 

 
 

Äntligen stugan!

Stugpremiär! Efter en skön dag med pyssel och iordningställande av stugan, har vi ägnat oss åt lugn och ro utan minsta lilla inslag av Mello 2016. I skrivandets stund har jag fortfarande ingen aning om vem som vann, och jag kunde ej heller bry mig mindre.
 
För vem behöver TV när det istället erbjuds brasa, Amarone, entrecote och världens bästa Kung. Och Enya.
 
 
 
 

Det finns mycket att gilla med fredag.

Äntligen helg! Har haft en lång dag i bilen, mest ägnad åt coachning i skilda former. En vän driver en ytterst intressant rättsprocess och henne har jag idag hjälpt med att slipa på struktur och argument. En av mina medarbetare är sprillans ny. Honom har jag instruerat kring hur processerna fungerar. Andra har fått direktiv, vissa har fått godkännanden. Med andra ord en väldigt varierande dag, precis som vanligt.

Ikväll firade jag och Kungen in helgen med god mat och dryck på vår lokala kvarterskrog. Imorgon är det äntligen dags för premiär i stugan, så även om jag är galet trött är jag samtidigt galet förväntansfull. Jag längtar verkligen dit, så imorgon kan ni se fram emot kvitter från både mig och skogens småfåglar. Med det säger jag nu slutligen godnatt och önskar er alla en fortsatt trevlig fredag! 



Det tar på att rensa i röran.

Helgens kurs väckte en hel del sovande insikter till liv. Jag har därför ägnat all min fritid den här veckan till att rensa ut gammal skit och städa även insidan av sällan rörda skåp. 

Bland annat har jag slängt gamla tidningar från 2013 (!) som jag definitivt aldrig kommer att läsa om, rensat avloppet i badrummet och gjort mig av med kantstött porslin. Den trasiga gamla vattenpipan som har bott ett par år i hörnet på balkongen får nu förhoppningsvis nytt liv efter en vända på återvinningsstationen. Mina stackars växter,  som sedan länge har växt ur sina krukor, bor nu i sprillans nya. De verkar de facto redan ha piggnat på sig lite.

Det handlar alltså om små, små saker som kanske inte syns men som verkligen känns. Även om jag är fullkomligt utpumpad är jag lycklig och känner mig sisådär hundra kilo lättare. Feng Shui är grejen.

Före och efter i vårt vardagsrum. Känner du skillnaden?





Upprensning pågår.

Det pågår en upprensningsprocess inom mig just nu. Så även om jag känner mig dränerad och trött är jag fortfarande glad.

Små, små ändringar är allt som behövs. Jag berättar mer om det imorgon.

Godnatt.

En ny följeslagare genom hela livet.

Den här helgen har varit så underbar att jag knappt vet var jag ska börja. Det enda jag är riktigt säker på är att jag mår bra. Till och med superbra om man ska hårddra det. Förvirrad är jag sannerligen, och det är inte bara några tankar som snurrar runt i mitt huvud ikväll. Men det är glada tankar om bra saker, och användbara tankar kring tänkvärda områden.
 
Till veckan kommer jag att skriva om goda grejor som falafel, böngratäng och korv med mos. Ikväll vill jag dock bara gotta mig i sådant som känns gott i själen. Jag har nämligen varit på en helt fantastisk tvådagarskurs och åter igen förälskat mig i Feng shui. Förutom en grymt pedagogisk inblick i grunderna, har jag fått en hel del aha-upplevelser och nya sätt att se på saker och ting.
 
Feng shui handlar inte om stil, smak eller trender utan om att skapa en stärkande atmosfär i sitt hem eller på sin arbetsplats för att må genuint bra. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för att få det man vill ha och nå dit man vill. Att leva i ett harmoniskt flöde. Självfallet kan behoven variera rejält från person till person och ändras vid olika stadier i livet. Nyckeln sitter i insikten kring vad man ska rensa bort och vad man ska förstärka. Feng shui är inget man bestämmer sig att tro på. Det är något som bara är, likväl som att man inte bestämmer sig för att tro på kärleken eller våren. Båda kommer förr eller senare att dyka upp ändå, tro mig.
 
I skrivande stund känner jag mig inte det minsta ledsen över att helgen snart är slut. Jag är istället så tacksam för allt som den för mig har varit.
 
 

En spännande dag med flöden och energier.

Den här helgen är jag och min ömma moder på Feng shui-kurs hos fantastiska Birgitta Tryberg. Har haft en magisk dag som jag kommer att berätta mer om vid ett annat tillfälle. Sängen väntar, och så tillika kursdag två tidigt imorgon bitti. Kan dock berätta att jag nu är stolt ägare av dessa fina böcker.
 
Tack Birgitta!
 
 
 

Dag 3 av 100 blev blandad.

En bra start på dagen. Hämtade ut en ny tjänstebil som osar körglädje. Lycka.

Väl hemma drog något som liknar magsjuka igång. Kvällen blev mindre bra.

Jag lägger mig nu, men återkommer med goda grejor, förhoppningsvis redan imorgon.

Det här är nr 3/100 i Blogg100. Godnatt.



Pausar.

Kära läsare,
 
Som ni har märkt har jag tagit en bloggpaus. Efter mitt härliga skrivarretreat i Frankrike, slog ironiskt nog den ökända skrivkrampen in. Jag har således varken haft lust att vare sig blogga, instagramma eller skriva mer på min kommande roman. Därav min tystnad. 
 
Nu är dock sommaren igång, och jag har tagit flertalet bilder av både grillmenyer och vardagsmat. Min förhoppning är att inom kort åter känna lust att skriva, och då kommer såklart även bloggen att börja leva igen. Så, fram tills dess - håll ut. Jag, mina recept och mina huskurer kommer tillbaka. 
 
Önskar er alla en god start på sommaren!
 
 

Ironiskt nog befinner jag mig på skrivarretreat.

Som ni kanske har märkt, har jag nu hoppat av utmaningen Blogg100. Anledningen är främst att jag började känna mig pressad att prestera på daglig basis, trots att utmaningen i sig borde ha varit skrivfrämjande. Eftersom det mer skapade låsningar än genererade kreativt skrivande, valde jag till slut att kasta in handduken för denna gång. Jag är dock stolt över att ha lyckats vara med så pass länge. 
 
I skrivandets stund befinner jag mig ironiskt nog på författarretreat i sydvästra Frankrike för att få inspiration att skriva på min kommande roman. I den här ljuvliga miljön känner jag mig faktiskt, redan efter en dag, fylld till bredden med inspiration. Givetvis kommer det att ta sig uttryck i kommande inlägg när jag väl kommer hem nästa helg. Till dess önskar jag er alla en skön vecka!
 
 
 

Bättre med myror i kroppen än i saften.

Just nu känns min tillvaro som en enda jädrans stor nedräkning. Till exakt vad vet jag inte, och varför kan jag inte riktigt heller förstå. Vanligtvis brukar den rastlösa sinnesstämningen uppstå när jag känner mig understimulerad, men det brukar lägga sig med hjälp av lite kreativt pyssel. Den här gången vägrar dock krypet i kroppen att ge med sig. Konstigt.
 
Kanske är det bara lite väl mycket som pågår just nu, både på jobbet och privat. Jag har svårt att känna mig tillfreds, trots att jag strukturerar och sorterar som aldrig förr. Tankarna är för många och går inte riktigt ihop, vilket oroar mig lite. Vad i hela friden är det som händer, och när ska mitt energiska lugn åter infinna sig?
 
Kanske kan jag omvandla några av de ambivalenta känslorna till något positivt, exempelvis genom att smyga in dem i min roman som fortfarande väntar att bli skriven. Det är nu bara två veckor kvar till den efterlängade skrivarretreaten i Franrike, jag längar. Bevisligen behöver jag ett brejk, och kombinationen semester och sol brukar vara gynnande för både kropp och själ. Där jag ska bo i en vecka, finns ingen lera att klafsa runt i. Det är ett som är säkert.
 
Således klagar jag ikväll, men tar nya tag och kravlar mig ut ur min navel redan imorgon. Trots allt är det ju betydligt bättre med myror i kroppen än i sommarsaften. Imorgon tänker jag blogga om olja som hudvård, kanske sittande på balkongen om vädret så tillåter. Det gäller att passa på att njuta av våren, inte minst nu när den ljuvliga häggen äntligen har börjat blomma.
 
Godnatt.
 
 
 
Det här är dag 58 i utmaningen Blogg100. 
 
 
 

Ikväll varvar jag ner med tisdagens köttfärs.

Efter flera dagar på resande fot känns det skönt att nu skräpa runt i stugan, befriande osminkad och fullständigt fritidsklädd. Det har överlag varit en intressant vecka, men det jag främst kommer att minnas från Malmö är de två träffar som jag och en fin gammal vän lyckades boka in under mina lediga timmar. Jag är så glad att vi hann ses, inte minst eftersom hennes positiva energi inom kort kommer att värma en helt annan kontinent. Frukostdejter är riktigt bra saker, speciellt om tiden är knapp, och jag ska verkligen försöka att boka in sådana betydligt oftare. Både när jag är hemma och när jag reser.
 
Nu är jag dock ledig till följd att ikväll myser vi rejält i stugan, Kungen och jag. Har haft städdag på området, grillat korv och socialiserat med grannarna. I skrivandets stund brinner en brasa i kaminen, och hela huset är fyllt av levande ljus. TVn har vi slagit av, och det enda som stör tystnaden är något enstaka fågelkvitter. Det lugn som skapas av total stillhet är svårslaget. Den här helgen behöver vi det, varva ner, på grund av många goda anledningar. Jag hoppas kunna återkomma till ämnet vid ett senare tillfälle.
 
Hursomhelst var det, på grund av tjänsteresan, flera dagar sedan jag senast publicerade ett recept. Det är nu därför hög tid att presentera den goding jag snodde ihop på under en halvtimme i tisdags. Det är sannerligen förunderligt hur många olika middagsvarianter man kan skapa med bara lite pasta, köttfärs och en stor näve fantasi.
 
Köttfärssås och pasta med riven ost, 2-3 personer
spagetti för 2-3 personer
300 gram köttfärs
1 st röd lök
4 st vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
1/2 köttbuljongtärning
1 krm salt
1 msk vitlökspeppar
1 tsk chilipulver
1 dl riven ost
3 msk torkad persilja till garnering
1 msk olja till stekning
 
Börja med att koka pastan i enlighet med anvisning på förpackningen. Skala och finhacka rödlök och vitlök. Värm oljan i en stekpanna med höga kanter, stek ihop löken i ett par minuter så den får färg. Lägg ner köttfärs i pannan, "hacka upp" den under stekning, och tillsätt sedan krossade tomater. Smula ner buljongtärningen, salta och krydda. Låt puttra till pastan är kokt. Häll av vattnet från pastan, lägg i mitten av stekpannan och toppa med riven ost och persilja.
 
Serveras med ett stort leende, rykande hett direkt ur pannan.
 
 
 
 Det här är dag 56 i utmaningen Blogg100.
 
 
 

Konferens.

Nytt dygn, konferens och ny hotellsäng. Längtar efter mer skrivtid i min nya författarhörna i stugan. Nu dock dags att ladda upp batterierna lite inför stundande bubbelmingel och middag.

Trevlig kväll på er!





Underbart är kort.

Igår steg jag upp tidigt, körde väldigt många tjänstemil, och lade mig således redan kl 21. En spännande dag som jag säkerligen kommer att berätta mer om vid ett senare tillfälle. Dock tog den rejält på krafterna. Den här onsdagen gör jag en favorit i repris. Befinner mig efter några timmar bilresa i Malmö, och är nu åter nerbäddad i min säng. Imorgon är det dags för konferens, vilket kommer att bli trevligt. Höjdpunkten på dagen kommer dock att bli den tidiga frukostdejten med en mycket god gammal vän. Det ser jag verkligen fram emot.
 
På tal om måltider var middagen med mina härliga kollegor grym. Den här restaurangen rekommenderar jag från djupet av mitt hjärta. Maten är formidabel, miljön är anrik men avslappnad, och servicen är minst sagt suverän.
 
Det här är dag 53 i utmaningen Blogg100. Och med det säger den här trötta lilla tjejen godnatt.
 
 

Inte bara vardagsmat.

Den här bloggen är inte längre temabaserad och smal som den var när jag startade den, och det är inte ofta jag skriver strikt och koncist om vardagsekonomi och ekologisk mat. Därför har jag, efter moget övervägande, tagit beslutet att byta namn på min blogg. Vardagsmat att spara smart passar inte längre in, namnet känns krångligt och förlegat. Inte bara vardagsmat ger en betydligt mer rättvisande bild om vad den handlar om. En till synes marginell skillnad, men för mig personligen handlar det om en rejäl förflyttning.
 
Sedan jag var barn har jag alltid haft ett stort behov av att skriva av mig, vilket har tagit sig uttryck i allt från låttexter & poesi till regelrätta noveller. Bloggar har jag drivit i väldigt många år. Främst privata sådana, uteslutande skrivna under pseudonym via en helt annan domän. Medvetet har jag skapat distans mellan det offentliga och det privata, och nogsamt sett till att styra vem som fått följa med mig på djupdyk i mörka tankar och uppsving genom ljusa personliga reflektioner. Total privacy var viktigt för mig. Då. Det är det inte längre.
 
För nu, snart två år senare, känner jag mig redo att äntligen bli hel. Självfallet menar jag inte i avseendet att bli hängivet frälst, till fullo förstå meningen med livet eller ens att begripa hur min sambo tänker när han fyller upp diskmaskinen. Oh nej, så upplyst kommer jag nog aldrig att bli. Konstaterandet handlar istället om att i större utsträckning integrera min privata person med den här mer offentliga bloggen. Mina recept blir med all säkerhet bara bättre om de kryddas med något personligt och pikant, och min privatperson behöver de facto bli mer transparent. Tillsammans blir det för mig ett redigt win. Och vardagspusslet kommer definitivt att bli enklare så.
 
Ni som har följt mig här ett tag, kanske till och med läst mina senaste båda bloggar, vet att jag så smått redan har börjat luckra upp de gränser jag här ovan beskriver. Till viss del har integreringsprojektet med andra ord redan startat. Jag hoppas att ni kommer att tycka om den nya era som väntar. Ni som är nya och precis har hittat till mig, hälsar jag hjärtligt välkomna. Det ska sannerligen bli roligt att möta sommaren, fylld av ny energi och tillsammans med er!
 
Det här är dag 52 i utmaningen Blogg100.
 
  
 

Tidigare inlägg
Instagram Instagram
RSS 2.0
script src='https://static.blogg.se/public/js/footer.js?id=51f794629606ee413ea4b7d0' type='text/javascript'> <