Inte bara vardagsmat.

För ett par veckor sedan köpte vi en kilospåse med sojafärs, helt i enlighet med vår intention att dra ner på köttkonsumtionen på vardagarna. Eftersom sojafärsen är GMO-fri men inte helt ekologisk, stod vi något ambivalenta på affären och funderade lite innan påsen hamnade i korgen. Grundinställningen är fortfarande att ekologisk kost är det bästa och soja i kosten är ganska omdiskuterat, men eftersom vi äter väldigt varierat och inte använder soja i övrigt så har vi valt att köra på den här färsen emellanåt till vardags. Tänker att det knappast kan vara värre än det processade och transfettstinna gottgott jag ibland smäller i mig. Skulle dock vara intressant att höra Din uppfattning om detta, så berätta gärna i kommentarsfältet!

 

Iallafall, om man önskar en mer vegetarisk vardag med sojafärs så blev det här receptet jättebra. Kan ärligt talat säga att jag inte märker någon större konsistens- eller smakskillnad versus vanlig köttfärs. Soja eller ej, det här är enligt min mening ett ypperligt komplement till den vardagliga kosten.

 

 

Koka upp vatten i en kastrull. Häll ner sojafärsen, smula ner buljongtärningen och låt puttra i ca 10 minuter. Rör om så att buljongen löses upp. Slå av plattan och låt svalna lite under lock.

 

Under tiden, skala och finhacka vitlök. Värm olja i en stekpanna och fräs vitlöken på låg värme ett par minuter. Häll vattnet ur färskastrullen och stek ihop färsen med vitlöken, salt och peppar. Blanda ner bönorna, paprikapulver, tomatpuré, basilika och vatten. Låt puttra i ca 20 minuter.

 

Chilin är jättegod att äta som den är, men om man vill dryga ut portionerna lite så är matvete ett gott tillbehör.

Smaklig spis!

 

 

 

 

Den sista kycklingfilén och resterande kapris i burken fick i lördags ett värdigt slut. Även om det är ganska triggande för fantasin att skapa middagar genom att äta ur frysen, börjar jag nu längta efter att få bunkra upp igen. Idag levereras äntligen vår nya kyl och frys, och eftersom vi i princip inte har någon mat kvar nu har jag funderat på att köra en favorit i repris under mars månad. Det skulle vara gynnande för både plånbok och midjemått, och jag återkommer förhoppningsvis till det - bara jag får Kungen med på tåget. 

 

 

Sätt ugnen på 200 grader med gallret i mitten. Skär kycklingen i tunna skivor max 0,5 cm och förstek i en stekpanna med höga kanter tillsammans med 1 msk olja på medelvärme, ca 10 minuter. Salta kycklingen på båda sidor. Under tiden, finhacka vitlök tillsammans med kapris till en röra. Tag kycklingen ur stekpannan, häll i resten av oljan och bryn röran på låg värme ett par minuter. Häll ner krossade tomater och vitlökspeppar, rör om och låt puttra till sås på medelvärme ca 10 minuter till. 

 

Smörj en rektangulär ugnsform med lite olja, och häll 1/3 av tomatsåsen i botten. Bred ut hälften av sallaten, och lägg på ett lager lasagneplattor. Fördela all kyckling jämnt i formen, lägg på resten av sallaten och 1/3 av tomatsåsen. Lägg på ett andra lager lasagneplattor, häll över resterande tomatsås och toppa med några skivor ost. In i ugnen ca 30-40 minuter, och servera därefter genast. 

 

 

Kylhaveriet i måndags förde med sig lite problematik vad gäller storhandling och gängse matförvaring. Mjölk, smör och ost står nu i kylväskor på balkongen, och jag är tacksam över att vi inte befinner oss i vare sig ett iskallt januari eller ett stekhett juli. Frysen sköter sig fortfarande som den ska, vilket resulterade i en god dessert i fredags.

 

Vi hade kvar två stycken kiwi sedan förra helgens firande, då min käre fader förärades med min gudomligt goda och äggfria smörgåstårta. Kiwin hade nu dock börjat mjukna något, och i min värld är de då perfekta att marinera i rom eller använda i smoothies. Den här helgen fick det bli det första alternativet. Mums!

 

2 st kiwi

1 msk mörk rom

 

Skala kiwin och skär den i mindre bitar. Lägg i en skål, häll över rom och rör om. Låt stå kallt tills det är dags för servering. Passar utmärkt till vaniljglass eller vaniljkvarg. Supergott!

 

 

Nu var det verkligen längesedan jag gav ifrån mig ett livstecken, hela två veckor närmare bestämt. Vill därför börja med att tacka alla er som ändå ofta är inne på min blogg. Det är roligt att ni finns, även under de perioder när jag inte hinner med mer än mig själv. Snart sätter dock årets Blogg100 igång igen och jag tänker vara med även denna gång, så då blir det åka av. Förra året kastade jag in handduken efter inlägg nummer 59, den här gången tänker jag ta mig betydligt längre och kanske till och med hela vägen. Om ni så vill, kommentera gärna under den perioden. Jag blir så glad och sporras av input, sådant gör mer för motivationen än vad man kanske tror! Själv tänker jag också bli bättre på just det där. That goes nämligen both ways, folks. 

 

Anledningen till två veckors tystnad stavas sociala sammanhang och mycket jobb. Har haft middagsdejt med goda vänner från förr, avdelningsmöte med tillhörande restaurangbesök, samt har haft rediga arbetsdagar som ibland nästan har sträckt sig dygnet runt. Förra helgen kidnappade vi min käre far som i veckan fyllde 70. En mysig dag med härliga aktiviteter och passande avslut på anrika Eriks Gondolen. Däremellan har jag försökt sova så mycket som jag bara har kunnat.

 

I måndags pajade vårt kylskåp, och efter det har vi mestadels ägnat oss åt att äta ur frysen i väntan på den nya som kommer nu på tisdag. Våra kylvaror står för närvarande i en kylbox på balkongen, och vi ser till att bara fylla den med mjölk och smör och annat basic som vi verkligen behöver på en daglig basis. Behöver jag tillägga att kylskåpsraset tog udden av min kreativitet i köket den här veckan?

 

Nåväl, det börjar bli hög tid för dagens recept. Igår lagade jag biff med stompad potatis och världens absolut godaste grönpepparsås. Den är barnsligt snabb och enkel att göra, och jag tror att jag har skrivit om den förut. Dock är den så fantastisk att den förtjänar ytterligare ett eget inlägg. Den  passar utmärkt till allt vad heter nöt- och fläskkött, och är i princip beroendeframkallande. 

 

1/2 dl hel grönpeppar

2 dl creme fraiche

1 st köttbuljongtärning

 

Krossa grönpeppar fint i en mortel. Blanda med creme fraiche och köttbuljongtärning i en liten kastrull. Koka upp under omrörning, ca 5 minuter. Servera genast, och njut!

 

 

 

 

Det senaste halvåret har jag gjort min egen hudkräm, och tro mig när jag säger att den är något av det bästa jag vet. Huden blir supermjuk, doftar gott, och det är inte det minsta krångligt eller tidskrävande. Inom loppet av en halvtimme har du en burk som räcker i ca två månader. Konsistensen blir lite smörig, och bokstavligt talat smälter in i huden. Helt underbart!

 

Receptet har jag fått från suveräna Lisen Sundgrens bok Lisens Örtspa, och därefter har jag gjort om det lite för att det ska passa med de ingredienser jag ofta har hemma. Tyvärr finns inte boken i handeln längre, men nästa gång du är på loppis så rekommenderar jag att hålla utkik efter den.

 

Bivax hittar man i hälsokostbutiker eller på nätet. Rosenvatten och ringblomsolja finns i vanliga matvarubutiker såtillvida att man inte vill göra dem själv.

 

 

 

Häll rosenvatten i en liten kastrull och koka upp, ca 1 minut. Låt stå och svalna under lock. Fyll den andra kastrullen till hälften med vatten och sätt plattan på låg- till medelvärme. Lägg bivax, ringblomsolja och kokosolja i smältkärlet och placera över vattenkastrullen. Rör om med en sked tills allt har smält ihop, ca 10 minuter. Ta bort skålen från vattenbadet och låt svalna något.

 

Mät växelvis temperaturen på rosenvattnet och oljeblandningen. När båda når ca 45 grader, häll försiktigt ner rosenvattnet i oljeblandningen, rör samtidigt om med en sked. När allt är blandat, kör med stavmixern i ca 5 minuter så att blandningen får en krämliknande konsistens.

 

Pytsa över i en väl rengjord burk, låt svalna och ställ sedan i kylen. För att inte få bakterier i burken, ta upp krämen med en sked när du ska smörja in dig. Förvarat i kylskåp håller min kräm sig i åtminstone 2 månader.

 

 

 

 

Förra helgen hade vi goda vänner på besök, och då blev mitt svarta hål ännu mer tydligt. Givetvis ville jag bjuda på något riktigt gott, och eftersom min vän är vegetarian fick det bli ett par slagningar på nätet innan jag hittade något som verkade både smarrigt och festligt. Det här receptet hittade jag på Ica buffé, och tro mig när jag säger att det blev en fullträff! I princip har jag gjort det i sin helhet. Dock har jag undvikit extra salt, lagt till angiven mängd vitlökspeppar och använt mig av färsk bladspenat istället för fryst. Vegetarian eller ej, det här receptet rekommenderas!

 

1 gul lök
1 vitlöksklyfta

 

Sätt ugnen på 225 grader. Skala och finhacka lök och vitlök. Värm rapsolja i en stor stekpanna och bryn löken på medelvärme i ca 3 minuter. Om du har färsk timjan så hacka den nu. Rör sedan ner krossade tomater, ketchup, honung, buljongtärning, vatten, vitlökspeppar och timjan. Blanda noga och låt puttra i ca 5 minuter. Blanda försiktigt ner all bladspenat i stekpannan, och låt puttra ett par minuter till.

 

Medan tomatsåsen puttrar, skär halloumin i tunna skivor. Häll 1/3 av tomatsåsen i en ugnsform med höga kanter ca 20*30 cm. Lägg på ett lager lasagneplattor, strö över hälften av pumpakärnorna och toppa med hälften av halloumiskivorna. Gör om samma procedur igen med 1/3 tomatsås, lasagneplattor, de sista pumpakärnorna, samt resten av halloumin. Lägg på ett tredje lager pastaplattor och häll över det sista av tomatsåsen. Toppa med riven ost, och gratinera i ugnen ca 20 minuter.

 

Garnera gärna med några kvistar färsk timjan innan servering. En enkel sallad på tomater och bladspenat passar bra som tillbehör om så önskas. 

 

För er som följer mig på Instagram är det säkert inte någon nyhet att vissa saker jag lägger upp dröjer någon dag eller tre innan de presenteras här på bloggen. Hela januari, och även nu i februari för den delen, har nämligen stort fokus legat på jobb till följd att vissa kvällar varken orkar eller hinner jag med att skriva något. Vissa perioder är bara sådana, och jag kommer att ta igen inläggsfrekvensen när allt väl har lugnat ner sig lite.

 

Ikväll kommer därför ett kanonrecept på det vi mumsade i oss i fredags, Kungen och jag. Grekiskt på mitt sätt när det är som bäst. Har man ingen lergryta kan man såklart steka godsakerna i en vanlig ugnsform med folielock. Resultatet blir inte lika saftigt och man måste röra om i formen emellanåt, men självfallet är det svårt att misslyckas totalt med de här magiskt goda ingredienserna.

 

Ett bra tips är att skära upp alla ingredienser innan du börjar. Det blir verkligen betydligt enklare så.

 

 

 

 

Det är ett drygt år sedan vi satte igång med Projekt kemikaliebantning här hemma. Bland annat gör jag numera eget läppbalsam, egen deodorant och egen hudkräm. Ett roligt pyssel som även är bra för hälsa och miljö, kan knappast bli bättre!

 

Senaste tillskottet i badrummet är en fin burk innehållandes hemmagjorda våtservetter. Så lätt att göra, och faktiskt dessutom grymt bra!

 

Placera en rulle hushållspapper i en glas- eller stålburk i lämplig storlek. Om så behövs, skär av hushållspappersrullen till en längd som passar burken.

 

Värm vatten i en liten kastrull till ca 26 grader och klicka ner kokosoljan. Rör om med en sked tills oljan har smält. Ta kastrullen från plattan och rör ner rengöringsmjölken. 

 

Häll ner vätskan i burken över hushållspapperet. Låt vätskan dra i ca 5 minuter. Den vätska som är kvar ska hällas i hushållssoporna eftersom kokosolja kan orsaka stopp i avloppen.

 

Ta försiktigt bort rullen från papperet. Dra upp en flik papper, och voilà - en burk kemikaliefria våtservetter!