Egen ekologisk hudkräm
Det senaste halvåret har jag gjort min egen hudkräm, och tro mig när jag säger att den är något av det bästa jag vet. Huden blir supermjuk, doftar gott, och det är inte det minsta krångligt eller tidskrävande. Inom loppet av en halvtimme har du en burk som räcker i ca två månader. Konsistensen blir lite smörig, och bokstavligt talat smälter in i huden. Helt underbart!
Receptet har jag fått från suveräna Lisen Sundgrens bok Lisens Örtspa, och därefter har jag gjort om det lite för att det ska passa med de ingredienser jag ofta har hemma. Tyvärr finns inte boken i handeln längre, men nästa gång du är på loppis så rekommenderar jag att hålla utkik efter den.
Bivax hittar man i hälsokostbutiker eller på nätet. Rosenvatten och ringblomsolja finns i vanliga matvarubutiker såtillvida att man inte vill göra dem själv.
1 burk, ca 400 gram
1,5 dl rosenvatten eller vanligt destillerat vatten
40 gram ekologisk kallpressad kokosolja (ca 2 msk)
1,5 dl ringblomsolja (vanlig rapsolja funkar också)
20 gram ekologiskt bivax
en liten kastrull till rosenvatten
en kastrull till vattenbad
ett passande kärl att smälta fett och bivax, helst ett som går att vispa i (OBS! Ej plast!)
1 st stektermometer
1 stavmixer
en sked att röra med
en väl rengjord glasburk med lock, ca 400 gram
Häll rosenvatten i en liten kastrull och koka upp, ca 1 minut. Låt stå och svalna under lock. Fyll den andra kastrullen till hälften med vatten och sätt plattan på låg- till medelvärme. Lägg bivax, ringblomsolja och kokosolja i smältkärlet och placera över vattenkastrullen. Rör om med en sked tills allt har smält ihop, ca 10 minuter. Ta bort skålen från vattenbadet och låt svalna något.
Mät växelvis temperaturen på rosenvattnet och oljeblandningen. När båda når ca 45 grader, häll försiktigt ner rosenvattnet i oljeblandningen, rör samtidigt om med en sked. När allt är blandat, kör med stavmixern i ca 5 minuter så att blandningen får en krämliknande konsistens.
Pytsa över i en väl rengjord burk, låt svalna och ställ sedan i kylen. För att inte få bakterier i burken, ta upp krämen med en sked när du ska smörja in dig. Förvarat i kylskåp håller min kräm sig i åtminstone 2 månader.
Hemmagjorda våtservetter
Det är ett drygt år sedan vi satte igång med Projekt kemikaliebantning här hemma. Bland annat gör jag numera eget läppbalsam, egen deodorant och egen hudkräm. Ett roligt pyssel som även är bra för hälsa och miljö, kan knappast bli bättre!
Senaste tillskottet i badrummet är en fin burk innehållandes hemmagjorda våtservetter. Så lätt att göra, och faktiskt dessutom grymt bra!
Recept:
4 dl vatten
1/2 dl ekologisk kallpressade kokosolja
1/4 dl rengöringsmjölk (jag har använt Urtekrams ekologiska rengöringsmjölk)
Placera en rulle hushållspapper i en glas- eller stålburk i lämplig storlek. Om så behövs, skär av hushållspappersrullen till en längd som passar burken.
Värm vatten i en liten kastrull till ca 26 grader och klicka ner kokosoljan. Rör om med en sked tills oljan har smält. Ta kastrullen från plattan och rör ner rengöringsmjölken.
Häll ner vätskan i burken över hushållspapperet. Låt vätskan dra i ca 5 minuter. Den vätska som är kvar ska hällas i hushållssoporna eftersom kokosolja kan orsaka stopp i avloppen.
Ta försiktigt bort rullen från papperet. Dra upp en flik papper, och voilà - en burk kemikaliefria våtservetter!
Ska det vara lite olja i kaffet?
Spontant säger du kanske nej. Och jag kan inte klandra dig. Om någon hade frågat mig samma sak för bara ett halvår sedan, hade jag förmodligen skrattat rakt ut. Idag kan jag dock säga att jag nästan är beroende av en tesked olja i mitt thé eller kaffe varje morgon. Det duger inte med vilken olja som helst, utan ekologisk kallpressad kokosolja ska det vara.
Faktum är att kokosolja är bra till en hel del saker. Här, här och här samt på nätet i största allmänhet hittar du massor av matnyttig information. Själv dricker jag oljan i varm dryck för att energiboosta min morgon, samt hålla matsmältningen på en bra nivå under dagen. Det funkar alldeles ypperligt för mig och jag gillar den skarpt.
Sunkig citron ger stylade fötter.
Citroner är riktigt bra saker. Vi köper ofta en hel påse och använder dem till allt från att spicea upp bordsvattnet till att koka förkylningskurer. Även de citroner som känns mjuka och trista går alldeles utmärkt att använda istället för att slänga. Lägg dem skivade i ett fotbad och njut i någon halvtimme. Fötterna blir över förväntan mjuka och fräscha.
För extra boost om man sedan vill göra pedikyr - gnid en citronskiva över tånaglarna och låt sitta i några minuter. Nagelbanden blir mjuka och superlätta att peta upp med en bomullstops.
Två burkar ekologiskt läppbalsam inom loppet av en kvart.
Jag har alltid gillat fina småburkar, och genom tiderna har därför gärna köpt cerat i just sådana. När ceratet tagit slut, har jag ofta sparat de fina burkarna och använt dem som förpackning för hudkrämer vid kortare resor. Två av dem har jag nu dock uppgraderat till läppbalsamburkar. För till min stora förtjusning kan jag nu presentera ett ypperligt recept på eget läppbalsam!
Efter lite googling på nätet hittade jag flera bra recept, bland annat det här från Evelinas ekologiska. Hade sedan tidigare ett paket bivax hemma, så en regnig helg i stugan tog jag tillfället i akt att knåpa ihop mitt första egna cerat. Tyvärr blev det alldeles för hårt för min smak, så jag smälte helt sonika om rubbet. Den här gången med betydligt mer olja, vilket resulterade i två små burkar med ljuvligt läppcerat. Jag kommer garanterat inte att använda fabriksproducerad läppgucka någonsin mer i hela mitt liv.
Läppbalsam, två små burkar
10 gram bivax
3 msk ekologisk kallpressad kokosolja
3 msk ringblomsolja
Fyll en kastrull till 3/4 med vatten och koka upp. Ställ ett keramik- eller stålkärl i kastrullen (en oöm djuptallrik går bra). Lägg ner bivax, kokosolja och olja. Rör om med en visp tills allt har löst sig, ca 10 minuter. Häll upp blandningen i burkarna, låt svalna och stelna ordentligt. Klart!
Ansiktsvatten av daggkåpa.
Det här med att göra eget ansiktsvatten kan kanske vara det lättaste i världen. Det enda du behöver för att samla ingredienser är en korg, en sax och en ledig höstdag med vackert väder. Daggkåpa, likväl som de flesta saker i naturen, ska nämligen helst plockas i strålande solsken. I min trädgård har jag planterat tuvor med daggkåpa, så för mig är det ganska enkelt att skörda från vår till höst när vädret är bra. Om man inte har en egen tuva hemma, så växer daggkåpan precis överallt i skogen.
Som läkeväxt är den suverän. Den är sammandragande, vilket är gynnande för att motverka rynkor samt för att dra ihop grova porer. I och med att daggkåpan passar bra för känslig hud, lämpar sig ansiktsvattnet väl att använda för att dämpa svullnader under ögonen. Bra ekologisk ansiktsvård behöver sannerligen inte kosta pengar.
Ansiktsvatten, en veckas förbrukning
Ett blad från daggkåpa, färsk eller torkad
1 dl kokande vatten
Koka upp vattnet. Smula ner daggkåpan i en skål och häll ner vattnet. Låt dra tills vattnet har svalnat. Häll upp i ett väl rengjort kärl. Jag använder mig av diskade gamla snapsflaskor, men en glasburk går givetvis lika bra. Förvaras svalt eller i kylskåp, hållbarheten är 7-10 dagar.
Klyftpotatis stekt i kokosolja.
I våras förälskade jag mig i bikarbonat och alla dess verksamhetsområden. Den här sommaren har jag hittat mig en ny kompis - kokosoljan. Nu menar jag inte kokosfett i silverfärgade paket, utan den icke processade, ekologiska och kallpressade kokosoljan.
Efter att ha fördjupat mig lite mer i oljans egenskaper, är jag grymt imponerad över hur många fördelar den här produkten har. Därför kommer jag, likväl som med bikarbonatet, att skriva några inlägg kring kokosoljans förträfflighet och användningsområden. Vi börjar med något synnerligen basic, det vill säga att använda kokosoljan i matlagning.
Jag lagar gärna ugnsmat i 200 grader, och då är kokosoljan perfekt. Dels tillför den en god smak, dels är den förvånansvärt tålig i temperaturer över 180 grader. I det här receptet kommer kokosoljan sannerligen till sin rätt, där potatisarna dessutom får en riktigt fin färg.
Ugnsstekt klyftpotatis, 2-3 personer
10-15 st små färskpotatisar
tre kvistar färsk rosmarin
8-10 st coctailtomater
3 tsk kokosolja
salt
Sätt gallret i mitten av ugnen och ställ temperaturen på 200 grader. Skölj potatisarna, dela dem på längden till fyra delar, och lägg dem i en ugnssäker form. Dela tomaterna och placera ut i formen. Dutta ner kokosoljan jämnt fördelat i formen. Toppa slutligen med rosmarin och salt, och stek i ugnen i ca 50 minuter. Rör om då och då. När potatisen är mjuk är det dags att servera.
Ringblomsolja.
I början av sommaren köpte jag en påse ringblomsfrön och sådde i en stor kruka på landet. Efter någon månad var krukan fylld med stora gröna blad, och en kväll ställde min ärade sambo försynt frågan om det verkligen inte hade stått "sallad" på påsen? Jag kan förstå hans undran, för blommorna tog sannerligen lång tid på sig att växa fram. I mitten av juli kom så resultatet. Stora guldfärgade blommor började äntligen att slå ut i full prakt, och efter det har jag kunnat skörda ringblommor under hela sensommaren. Faktum är att jag klippte av en tiotal blommor senast idag.
Blommorna lägger jag på tork i den gamla servetthållaren som ni ser på bilden nedan. Efter ett par veckor på en mörk plats och med omrörning då och då, har blommorna torkat. Det är då det riktigt roliga börjar, oljeskapandet alltså. Ringblomsolja är nämligen helt suveränt. Jag använder den som nagelbandsolja, på torra hudpartier och som vårdande ingrediens när jag gör eget läppbalsam.
Ringblomsolja, en burk
blad från ca 10-15 torkade ringblommor
1 dl ekologisk kallpressad raps- eller olivolja
Nyp loss bladen från den torkade blomman och lägg i en väl rengjord glasburk. Häll över oljan, sätt på locket och skaka runt. Ställ burken på en solig plats, låt stå i ca två veckor. Skaka burken så ofta du vill, men åtminstone två gånger om dagen.
Efter ca två veckor, sila av blommorna och häll tillbaka oljan i burken. Om oljan förvaras svalt och mörkt, är hållbarheten riktigt lång och kan användas för utvärtes bruk tills dess att oljan börjar lukta härsket.
Te på ljung.
Som jag skrev senast finns här egentligen en uppsjö med idéer kring höstens kommande inlägg. Dock ska de skrivas, vilket satte käppar i hjulet för mig när jag i början av september drabbades av en rejäl dos skrivkramp. Det är således först nu som jag börjar känna mig peppad att röra vid skrivbordstangenterna igen. Har under perioden känt mig ganska krasslig, och har således druckit en hel del te med vitlökshonung.
Så, vad kan då passa bättre än att göra en mjukstart med ett inlägg om ljung?
Ljungblomman är enligt min mening fantastiskt vacker. I augusti-september, när temperaturen börjar sjunka något, blommar den som starkast. Den klarlila färgen går knappast att ta miste på. Och det är då som det passar bäst att plocka den ljung man vill torka till vinterns naturskafferi.
Eftersom det har varit en varm höst, gissar jag att ljung kommer att kunna skördas långt in i oktober. Så sätt på dig stövlar, ta med korg och sax och ge dig ut i skogen. Väl hemkommen, knyt med hushållssnöre ihop kvistarna i några fina buketter. Häng sedan buketterna på en torr och mörk plats, gärna med god ventilation. Ett förråd passar till exempel bra. Jag torkade mina buketter i ett skyddat hörn på altanen i stugan.
Efter ett par veckor har ljungen torkat. Repa blommorna från kvistarna och spara i en burk i skafferiet. Jag använder blommorna som kvällste, ca en matsked per tekula. Ljung har nämligen en lugnande och stresshämmande effekt. Gott är det också, jag rekommenderar.
Tjuvtvätt och ansiktsvatten.
Även den här dagen har varit lång. För ett par dagar sedan gjorde vi upp om hemmets saneringsåtgärder, Kungen och jag. Det började verkligen bli dags att ta itu med städningen. Inte för att vi vanligtvis har ett nämnvärt skitit hem, men den här gången var det på gränsen till att bli otrivsamt. På mitt bord hamnade därför tvätt och disk, medan Kungen åtog sig att gå loss på allt vad heter badrum och dammsugning. Jag kände mig supernöjd. Dammsugning och dammtorkning har aldrig varit min grej, men jag gillar konstigt nog att tvätta och har inga problem alls med att köra igång diskmaskinen. Win.
Nästa gång ska jag dock komma ihåg att i god tid bekanta mig med placeringen av pluttarna på tidstavlan, det vill säga innan tvättkorgen svämmar över. För har man en fulltecknad agenda passar inte alltid tvätt-tiderna in, och ibland finns det överhuvudtaget inte några sådana över. Detta insåg jag med förskräckelse sent igår kväll. Tro mig, det vilar inget sexigt skimmer över att behöva stiga upp kl 5 för att tjuvtvätta innan grannarna vaknar. En gång är ingen gång, men det kommer definitivt inte att hända igen.
Efter ännu en resa till Värmland tur och retur, kan jag nu äntligen njuta av ett kungligt dammsuget hem. Har landat mig och min ansträngda rygg i soffan, och det är dags att presentera veckans nummer tre kring temat hemmaspa & organisk hudvård - ansiktsvatten.
Det finns nämligen få saker som är enklare att göra hemma. En liten flaska räcker gott och väl i två veckor om man tar litegrann på en bomullstuss både morgon och kväll. Självklart kan man använda vilka örter man vill, men för mig som numera är 40+ och fortfarande brottas med blandhy, passar receptet här nedan riktigt bra. Salvian är stärkande, sammandragande och läkande. Rosmarin innehåller antioxidanter och föryngrande egenskaper.
Kanske var det på grund av det som jag glädjande nog fick visa leg på Systembolaget förra veckan?
1 dl kranvatten
1 tsk torkad salvia
1 tsk torkad rosmarin
Koka upp vattnet i vattenkokare eller kastrull. Blanda örterna i en skål, slå över vattnet och låt örterna dra till det har svalnat. Sila bort örterna och häll upp på flaska. Hållbarheten är ca två veckor när flaskan förvaras i badrumskåpet.
Tips: Jag förvarar mitt vatten i en väl rengjord liten snapsflaska. Ett mycket bra exempel på återbruk, så om ni har möjlighet att hamstra småflaskor efter den stundande påskens middagar - gör det!
Det här är den 19e dagen i utmaningen #Blogg100.
Snyggt silver.
Dags för det femte inlägget gällande bikarbonat och dess förträffliga egenskaper. Ikväll har jag använt mig av en tesked i pizzadegen, och hela tre matskedar för att putsa upp några lätt oxiderade silversmycken. Behöver det tilläggas att jag för tillfället använder bikarbonat till precis allt?
Iallafall, till det här med silverputs. Kanske det enklaste sättet någonsin att fräscha upp sina smycken eller saggiga bestick:
Lägg en bit aluminiumfolie i en lagom stor skål, och lägg sedan de objekt som ska rengöras på folien. Häll varmt vatten över så det täcker och sprinkla därefter ut rikligt med bikarbonat över objekten. Låt verka i 10-30 minuter, beroende på hur svart silvret var från början. Torka torrt med en mjuk trasa.
Inte svårare än så.
På det sjätte smäller det.
Eller, på det fjärde brusar det iallafall vilt. Det är nämligen dags för inlägg nr fyra gällande bikarbonatets förträfflighet för en smidig, prisvärd och giftfri vardag. Den här gången snackar vi propplösning.
Alla har vi någon gång stuckit in huvudet under diskbänken, skruvat loss krångliga vattenlås och svurit högljudda eder. Säkert har vi även panikköpt medel likt kaustiksoda på affären, och fåfängt hällt ner i avloppen med syfte att få vattnet att åter flöda ut ur handfatet. Sådana medel funkar ofta bra, men jag blir mörkrädd när jag ser de stora varningssymbolerna på förpackningen. Ty kaustiksoda fräter, och det är inte speciellt bra för vare sig hälsa, miljö eller avloppsrör.
Istället rekommenderar jag att testa en helt naturlig metod - bikarbonat och någon typ av sur vätska. Den kemiska reaktionen när ingredienserna blandas, är effektiv mot i princip alla proppar orsakade av fett och smuts. Riktigt besvärliga proppar kan givetvis behöva behandlas några gånger på raken, men så är det ju även om man använder starka giftiga grejor.
Propplösare
3 msk bikarbonat
1 dl ättika/vinäger/citronsaft
Strö bikarbonat över hålet i slasken/handfatet/duschbrunnen och häll därefter vätskan över bikarbonatet. Låt fräsa och bubbla i ca 20 minuter, och skölj sedan någon minut med riktigt varmt vatten. Om proppen inte släpper omedelbart, upprepa proceduren igen. Problemet löst!
Glatt under armarna.
Sedan några veckor tillbaka använder jag en hemmagjord deodorant. "Intressant" säger vissa, "Hu" säger andra. Hurra säger jag, och glädjer mig dagligen åt att slippa onödiga kemikalier i mina armhålor. Den håller mig fräsch en hel dag, och så länge man håller en normalfrekvens vad gäller duschbesöken är oönskade odörer inget som helst problem.
Hur gör man då? Har sett flera varianter av samma sak på nätet - man blandar kokosolja (köps i fast form på burk i vilken matvarubutik som helst) med bikarbonat och någon typ av stärkelse. Vissa smälter kokosoljan i vattenbad innan övriga ingredienser blandas i. Därefter får kokosoljan åter stelna innan den kan användas.
För mig blir vattenbad ett krångligt moment. Jag har istället testat två varianter och båda blev lika bra.
Deodorant variant 1, en dryg veckas förbrukning:
1 msk kokosolja (jag har använt mig av Kung Markattas ekologiska variant)
1 msk bikarbonat (odördämpande egenskaper)
1 msk potatismjöl (absorberar fukt)
Blanda med hjälp av en gaffel ihop rubbet i en burk med lock. Låt stå en bit ifrån värmekällor i badrummet eftersom kokosolja smälter vid ca 24 grader. Endast en ärta behövs till båda armhålorna varje morgon. Luktar lite kokos såklart, men absolut inte så att det stör.
Deodorant variant 2, en dryg veckas förbrukning:
1 msk fet kroppscreme (jag har använt mig av kakaosmör införskaffat på Tobago i våras)
1 msk bikarbonat
1 msk potatismjöl
Blanda ihop och använd enligt ovan.
Jag har provat båda varianterna med tighta tröjor utan att drabbas av vare sig kladd eller fläckar, men för att vara på den säkra sidan rekommenderar jag att låta smorslet torka in lite innan kläderna ska på. Nästa gång blir det en röra med body butter som bas. Återkommer med utlåtande kring det inom kort!
Ingen behöver Cillit Bang.
De två senaste månaderna har gått i rasande fart, och en mycket efterlängtad julledighet med familjen har följts av en synnerligen intensiv jobbperiod. Här har vi anledningen till min tystnad här på bloggen. Givetvis har vi ätit lika gott och mycket som vanligt. Jag har bara inte haft inspiration att plita ner exakt vad vi har serverat på tallrikarna. Sorry. Ska försöka skärpa mig.
År 2014 var ett fantastiskt år på många sätt. Vi tog beslutet, min ärade sambo och jag, att helhjärtat gå in för att enbart använda oss av ekologiska råvaror. Eftersom jag är emot att slänga mat, så har vi successivt bytt ut det mesta i skafferi och kylskåp till organiskt och ekologiskt. Det känns såklart fräscht, och glädjande nog har det inte heller känts av nämnvärt i plånboken. Vårt hushållskonto ligger nu på ca 2500 SEK/månad för två personer, vin och hygienprodukter inkluderat. Gott och nyttigt leverne behöver verkligen inte kosta mer.
Nu, såhär i slutet av januari 2015, har jag snöat in på ytterligare en sak - onödig exponering för gift i vardagen. För några helger sedan gjorde jag mig av med alla gamla hudvårdsprodukter med minsta innehåll av parabener, mineraloljor eller silikoner. Min sminkväska är numera fylld med högkvalitativa ekologiska produkter från Une, och jag gör min egen peeling och ansiktsmask med varor från kylskåp och skafferi. Till och med den traditionsenliga deodoranten har fått hamna i källsorteringen. Mer om detta kommer i ett eget inlägg.
Jag är sannerligen hänförd över hur enkelt det är att giftsanera sitt hem. I städskrubben återfinns numera endast vinäger, bikarbonat, citronsaft och ättika. Grymt bra grejor för rengöring, must say! Så folks, förbered er på ett gäng kommande inlägg med fokus på naturliga produkter. En egen flik är upprättad, Organsik städning.
Det här kommer att bli en mycket spännande vår!
Osso Buco à la husman.
Nu ligger jag verkligen efter med bloggandet. Har påbörjat flera inlägg som ligger och väntar på att få se dagens ljus, men samtliga av dessa fått stå tillbaka till förmån för jobb och andra trevligheter. Slutet av förra veckan bestod nämligen av jobbkonferens, och helgen har jag spenderat i Lissabon tillsammans med en god vän.
Med tanke på alla goda sydeuropeiska influenser som jag har snappat upp under min weekendresa, kan det inte passa bättre än att nu bjuda på en synnerligen enkel och snabblagad husmansvariant av Osso Buco. Förvisso inte en portugis utan en klassisk italienare, men ändock.
Ursprungsreceptet från tidningen Buffé tar ca 2,5 timmar att laga, och det hittar du här. Mitt recept, som tar mindre än en timme att laga, hittar du dock här nedan.
Osso Buco, 2-3 personer
4 st medelstora potatisar
4 st medelstora morötter
1 st röd lök
3 st vitlöksklyftor
1 msk olja för stekning
400 gram grytbitar av nötkött
1 burk krossade tomater
1 st köttbuljongtärning
4 msk torkad salvia
2-3 dl kranvatten
3 msk torkad persilja
svart - eller vitlökspeppar
Skala potatis, morötter, lök och vitlök. Finhacka lök och vitlök, och bryn tillsammans med olja i en högkantad gryta. Lägg sedan ner grytbitarna och bryn även dessa. Häll över krossade tomater och smula ner buljongtärningen. Rör om ordentligt och låt puttra på medelvärme under några minuter så tärningen löser sig ordentligt.
Medan det puttrar, dela potatisen i två halvor och skär dessa samt morötterna i ca 3 mm tjocka skivor. Lägg skivorna i grytan och häll över vatten så att det just så pass täcker rotsakerna. Krydda med salvia, rör om och låt puttra under lock på medelvärme i ca 40 minuter. Grytan är klar när potatisen känns mjuk och vätskan har reducerats ner till en trögflytande sås.
Smaka av med peppar, toppa med persilja och servera grytan rykande varm. Ett gott bröd är alltid rätt om man känner för ett trevligt tillbehör.
Så klyftigt.
Den här stughelgen har varit supermysig. Grått och trist väder vägdes enkelt upp med en brasa och några färgglada ljuslyktor. Kyl och frys har vi nu tömt inför vintern, vilket har resulterat i grymt god mat.
Godaste tillbehöret den här helgen var dock i särklass klyftpotatisen. En höjdare som verkligen är superenkel att göra själv från grunden.
Klyftpotatis, 2 personer
6-8 medelstora potatisar
2 msk matolja
2 msk torkad dragon
flingsalt
Ställ ugnen på 200 grader och placera gallret i mitten. Skala potatisen, dela den på längden, och skär därefter varje halva i 3-4 klyftor beroende på hur stor potatisen är. Lägg klyftorna i en ugnsform, ringla över olja och krydda med salt och dragon. Rör om ordentligt och låt sedan potatisen stekas i ca 50 minuter. Tag ut formen ur ugnen och rör om då och då.
Potatisen är klar när den är mjuk i mitten och kanterna känns något knapriga.
I fredags lät vi klyftpotatisen slå följe på tallriken med saftig ryggbiff, babyspenat, enkel tomatsallad och creme fraiche smaksatt med vitlök & parmesan. Veckans ekovintips blir ännu en italienare, Raccolto (nr 32452), endast 89 SEK på Systembolaget.
Surkur.
Egentligen borde jag ha skrivit det här inlägget redan i september. Det var nämligen då jag plockade pektinstinna härliga rönnbär från träden i stugan, och sedan hängde upp dem för att torka.
Rönnbär är nämligen kanonbra på alla sätt och vis. Fullproppade med antioxidanter och C-vitamin sägs ett enda bär motsvara en hel apelsin. Personligen går jag på devisen att tre rönnbär om dagen gör susen för immunförsvaret och täcker mitt vitaminbehov under en kall och lång vinter. Glöm med andra ord allt dyrt på marknaden som heter exklusiva superbär, och ge dig istället ut och plocka alldeles gratis när hösten börjar smyga sig på.
Plocka rönnbären när de är röda och mogna. Frys in dem för att dämpa den sura smaken, och använd sedan med fördel i grytor, såser och bröd. Tina upp några deciliter och trä dem med hjälp av en vanlig tunn synål på tråd (stick i mitten och dra igenom tråden). Häng sedan på ett mörkt och svalt ställe, och låt torka i några veckor. Därefter kan de förvaras på burk i kylen i princip hur länge som helst.
Medelhavet i min Stockholmsugn.
Jag är barnsligt förtjust i att laga mat i ugnen. Den här rätten gjorde jag i söndags av grönsaker som blivit över från helgens dinering.
Vill härmed även passa på att slå ett slag för ekologiska krossade tomater. Vanligtvis undviker jag nämligen krossade tomater, eftersom jag tycker att de lämnar efter sig en besk och metallisk smak på tungan. Det gör dock inte de ekologiska. Javisst, de är något dyrare än de andra. Men tro mig, smaken är biljoner gånger trevligare, och det är knappt så att man behöver annan krydda.
Den här rätten är vegetarisk, men det går såklart bra att slanta ner lite chorizo eller liknande om man så önskar.
Medelhavsgratäng, 2 personer
5 st medelstora potatisar
1/2 aubergine
3 st vitlöksklyftor
1 burk ekologiska krossade tomater
2 msk torkad oregano
1 msk torkad rosmarin
salt och peppar efter behag
Ställ ugnen på 200 grader. Skala potatisen, skär den till ca 2 mm tunna skivor och lägg i en medelstor ugnsform. Dela augerginen på mitten, och skär den i ca 5 mm tunna skivor. Finhacka vitlöken, och landa därefter ihop samtliga ingredienser i ugnsformen. Om du väljer att tillsätta chorizo, uteslut salt och peppar denna gång.
Ställ formen i mitten av ugnen i ca 35-45 minuter, och rör om i formen ett par gånger. Garnera gärna med färsk oregano och/eller rosmarin innan servering. Ett gott lantbröd till detta blir slutligen pricken över i!
Grönpeppargryta i stekpannan.
Den här Allhelgonahelgen har avlöpt på det mest optimala sätt man kan tänka sig. I fredags flydde vi nämligen stan till förmån för landet, till följd att hos oss knackade endast en hackspett på i lördags. Inga utklädda barn och busvarningar, och inga alkoholstinna vuxna skrålandes i konstiga utstyrslar och kladdigt vitt smink att brottas med på tunnelbanan. Väldigt skönt, must say.
Jag är nämligen överlag inte så förtjust i att fira den här helgen. Visst, det är trevligt med utskurna pumpor och stämningsfullt med levande ljus. Och självfallet gillar jag att träffa vänner och äta gott. Dock är det något vi vanligtvis ändå gör på permanent basis, så jag behöver inte nyttja just Allhelgona för det. Istället kan jag tycka att det är skönt att ta det lugnt och ägna både sina levande och bortgångna nära och kära lite extra omtanke. Vi har ju trots allt den sedan länge kommersialiserade påsken till att bjuda bort hutlösa mängder godis.
Så istället för att rumla runt, satsade vi nu istället på en helg i stillhet med eftertanke och rekreation. Lördagskvällen till ära njöt vi en flaska eko-vin, tillsammans med den grymma rätten nedan. Helt enkelt en fenomenalt lyxmiddag, väl passande i en stuga där Yes-flaskan sjunger på sista versen för den här säsongen. I november kör vi uteslutande med ekologiska varor, men givetvis går det även bra att laga gott med vilka råvaror som helst.
Grönpeppargryta i stekpannan, 2 personer
6-8 st medelstora potatisar
500 gram nötbitar
2 st grillkorvar
1/2 dl hela grönpepparkorn
2 dl creme fraiche naturell
1 st köttbuljongtärning
1 msk flytande margarin till stekning
Tomatsallad som tillbehör
Skala potatisen om det behövs, lägg i en kastrull och täck med vatten. Koka i ca 30-40 minuter. När potatisen nästan är klar (stick i den med en gaffel för att avgöra), slå av plattan och låt den puttra klart under lock på eftervärmen.
Medan potatisen kokar, skär grillkorven i ca 1 cm tunna slantar. Krossa grönpepparen väl i en mortel. I stugan har jag ingen sådan, och där krossar jag istället kornen med fingrarna mot en skärbräda alternativt med bredsidan av en kniv. Gör nu tomatsalladen i enlighet med länken ovan, och låt den stå i kylskåpet fram till servering.
När potatisen nästan är klar och har börjat att puttra på eftervärmen, värm margarinet i en stor stekpanna. Lägg i nötbitarna och bryn dem väl på varje sida. Lägg därefter i korvslantarna och stek i ca 5 minuter. När slantarna börjar få färg, smula ner buljongtärningen och vänd sedan ner creme fraiche direkt i pannan. Häll ner grönpepparn, rör om ordentligt så att såsen får jämn färg, och låt därefter allt puttra ihop sig på låg värme tills potatisen är helt klar.
Rekommenderar varmt en flaska rött vid namn Fantini, eftersom den passar alldeles utmärkt till grönpepparsås. Den blir din för endast 69 kr på Systembolaget, nr 2344 på italienska hyllan.
Mandel i gröten.
Ibland när livet som saktast går i 180 knyck, kan G-kraften göra att det svårt att hitta bromsen. Sådana gånger är det högst väsentligt att veta hur man bäst ska agera för att sänka pulsen.
Själv skapar jag mig andningshål genom att pyssla. Gärna genom att testa nya recept, skriva eller plocka örter längs med vägkanten i stugan. Egentligen spelar det ingen större roll vad jag gör så länge som det är något kreativt. Att sitta stilla är inte min grej, något som min ärade sambo ofta påpekar - ibland glatt hänfört och ibland något uppgivet.
Den här superdrycken gjorde jag i helgen. Ett utmärkt alternativ till mjölk om man är känslig för laktos. Dessutom är den kolesterolsänkande, kalorisnål samt fullproppad med protein och nyttiga vitaminer. Ytterligare en fördel är att den inte nödvändigtvis behöver förvaras i kylskåp, till följd att den är perfekt att ta med sig på utflykter!
Mandelmjölk, 1 liter
100 gram mandel, gärna ekologisk
1 liter kranvatten
Låt 100 gram mandel (ungefär en deciliter, det är inte så petnoga här) dra sig i kylen i en skål med vatten över natten. Dagen efter, häll bort vattnet och lägg mandlarna i en vispskål med höga kanter. Skalade mandlar eller ej är en smaksak, här får du testa dig fram vad du gillar bäst! Tillsätt 5 dl kallt kranvatten och mixa noga till en mjölkliknande vätska under några minuter. Det räcker sannerligen inte med vanlig visp och handkraft, utan en mixerstav är ett måste.
Sätt ett kaffefilter i ett durkslag och placera durkslaget över en ny skål. Häll mandelmjölken i omgångar ner i kaffefiltret för att sila bort mandelspånet. När all vätska har runnit igenom, lägg tillbaka mandelspånet i vispskålen och tillsätt ytterligare 5 dl vatten. Upprepa därefter proceduren, och voilá - en liter mandelmjölk är nu redo att användas inom loppet av max en vecka.
Mandelmjölk är en riktig höjdare att använda till frukostflingor eller gröt, men allra godast är den att värma som kvällsdryck för att spicea upp höstmörkret. Avnjutes med fördel likt nedan, det vill säga toppad med riven kakao och en knivsudd kanel eller vanillinsocker.
Själv förvarar jag min mjölk i väl rengjorda PET-flaskor vilket fungerar alldeles utmärkt, men såklart är det betydligt snyggare att hälla den i en flaska av glas. Mandelspånet som blir över slänger jag givetvis inte bort, utan blandar istället ihop med en bröddeg samma dag eller dagen efter.
