Inte bara vardagsmat.

Det här med att göra eget ansiktsvatten kan kanske vara det lättaste i världen. Det enda du behöver för att samla ingredienser är en korg, en sax och en ledig höstdag med vackert väder. Daggkåpa, likväl som de flesta saker i naturen, ska nämligen helst plockas i strålande solsken. I min trädgård har jag planterat tuvor med daggkåpa, så för mig är det ganska enkelt att skörda från vår till höst när vädret är bra. Om man inte har en egen tuva hemma, så växer daggkåpan precis överallt i skogen.  

 

Som läkeväxt är den suverän. Den är sammandragande, vilket är gynnande för att motverka rynkor samt för att dra ihop grova porer. I och med att daggkåpan passar bra för känslig hud, lämpar sig ansiktsvattnet väl att använda för att dämpa svullnader under ögonen. Bra ekologisk ansiktsvård behöver sannerligen inte kosta pengar.

 

 

Koka upp vattnet. Smula ner daggkåpan i en skål och häll ner vattnet. Låt dra tills vattnet har svalnat. Häll upp i ett väl rengjort kärl. Jag använder mig av diskade gamla snapsflaskor, men en glasburk går givetvis lika bra. Förvaras svalt eller i kylskåp, hållbarheten är 7-10 dagar.

 

 

I våras förälskade jag mig i bikarbonat och alla dess verksamhetsområden. Den här sommaren har jag hittat mig en ny kompis - kokosoljan. Nu menar jag inte kokosfett i silverfärgade paket, utan den icke processade, ekologiska och kallpressade kokosoljan.

 

Efter att ha fördjupat mig lite mer i oljans egenskaper, är jag grymt imponerad över hur många fördelar den här produkten har. Därför kommer jag, likväl som med bikarbonatet, att skriva några inlägg kring kokosoljans förträfflighet och användningsområden. Vi börjar med något synnerligen basic, det vill säga att använda kokosoljan i matlagning.

 

Jag lagar gärna ugnsmat i 200 grader, och då är kokosoljan perfekt. Dels tillför den en god smak, dels är den förvånansvärt tålig i temperaturer över 180 grader. I det här receptet kommer kokosoljan sannerligen till sin rätt, där potatisarna dessutom får en riktigt fin färg.

 

Sätt gallret i mitten av ugnen och ställ temperaturen på 200 grader. Skölj potatisarna, dela dem på längden till fyra delar, och lägg dem i en ugnssäker form. Dela tomaterna och placera ut i formen. Dutta ner kokosoljan jämnt fördelat i formen. Toppa slutligen med rosmarin och salt, och stek i ugnen i ca 50 minuter. Rör om då och då. När potatisen är mjuk är det dags att servera.

 

 

 

 I början av sommaren köpte jag en påse ringblomsfrön och sådde i en stor kruka på landet. Efter någon månad var krukan fylld med stora gröna blad, och en kväll ställde min ärade sambo försynt frågan om det verkligen inte hade stått "sallad" på påsen? Jag kan förstå hans undran, för blommorna tog sannerligen lång tid på sig att växa fram. I mitten av juli kom så resultatet. Stora guldfärgade blommor började äntligen att slå ut i full prakt, och efter det har jag kunnat skörda ringblommor under hela sensommaren. Faktum är att jag klippte av en tiotal blommor senast idag.

 

Blommorna lägger jag på tork i den gamla servetthållaren som ni ser på bilden nedan. Efter ett par veckor på en mörk plats och med omrörning då och då, har blommorna torkat. Det är då det riktigt roliga börjar, oljeskapandet alltså. Ringblomsolja är nämligen helt suveränt. Jag använder den som nagelbandsolja, på torra hudpartier och som vårdande ingrediens när jag gör eget läppbalsam.

 

 

Nyp loss bladen från den torkade blomman och lägg i en väl rengjord glasburk. Häll över oljan, sätt på locket och skaka runt. Ställ burken på en solig plats, låt stå i ca två veckor. Skaka burken så ofta du vill, men åtminstone två gånger om dagen.

 

Efter ca två veckor, sila av blommorna och häll tillbaka oljan i burken. Om oljan förvaras svalt och mörkt, är hållbarheten riktigt lång och kan användas för utvärtes bruk tills dess att oljan börjar lukta härsket.

 

Som jag skrev senast finns här egentligen en uppsjö med idéer kring höstens kommande inlägg. Dock ska de skrivas, vilket satte käppar i hjulet för mig när jag i början av september drabbades av en rejäl dos skrivkramp. Det är således först nu som jag börjar känna mig peppad att röra vid skrivbordstangenterna igen. Har under perioden känt mig ganska krasslig, och har således druckit en hel del te med vitlökshonung.

 

 

Ljungblomman är enligt min mening fantastiskt vacker. I augusti-september, när temperaturen börjar sjunka något, blommar den som starkast. Den klarlila färgen går knappast att ta miste på. Och det är då som det passar bäst att plocka den ljung man vill torka till vinterns naturskafferi.

 

Eftersom det har varit en varm höst, gissar jag att ljung kommer att kunna skördas långt in i oktober. Så sätt på dig stövlar, ta med korg och sax och ge dig ut i skogen. Väl hemkommen, knyt med hushållssnöre ihop kvistarna i några fina buketter. Häng sedan buketterna på en torr och mörk plats, gärna med god ventilation. Ett förråd passar till exempel bra. Jag torkade mina buketter i ett skyddat hörn på altanen i stugan.

 

Efter ett par veckor har ljungen torkat. Repa blommorna från kvistarna och spara i en burk i skafferiet. Jag använder blommorna som kvällste, ca en matsked per tekula. Ljung har nämligen en lugnande och stresshämmande effekt. Gott är det också, jag rekommenderar.