Inte bara vardagsmat.

Vanligtvis är det ganska svårt att lyckas laga något som gör min sambo riktigt mätt. Han är nämligen i det närmaste bottenlös när det kommer till mat. Det han äter till middag under en endaste kväll skulle utan problem hålla mig vid liv i tre till fyra dagar. Detta utan att han för den skull lägger på sig ett enda gram med extra fett på kroppen. Något irriterande kan jag ibland tycka. För själv behöver jag bara tänka lite väl intensivt på chips så går jag genast upp två kilo. Livet är med andra ord dessvärre inte alltid rättvist.

 

I helgen har dock det högst oväntade faktiskt inträffat. Jag har lyckats. Med besked. Efter att ha anstängt mig (nåja...) i hela 1,5 år. Med konststycket att tillfredsställa min högförbrännande karl. Ja, med portionsstorleken för en tillfredsställande måltid menar jag nu såklart. Något annat hade verkligen varit synnerligen olämpligt att nämna här. Efter intag av nedanstående burgare * 2 st blev han helt enkelt proppmätt. Så till den milda grad att han nödgades att ta igen sig efter maten. Med en välförtjänt powernap.

 

Äntligen, säger jag. Tätt följt av ett stillsamt halleluja. För det var sannerligen så på tiden.

 

 

 

2 msk torkad basilika

 

Sätt ugnsgallret i mitten av ugnen och ställ den på 200 grader. Skala potatisarna och skär dem i stavar, ca 1*0,5 cm tjocka, och lägg sedan stavarna i en ugnsfast form. Ringla över flytande margarin och blanda noga margarin och potatis tillsammans med salt. Ställ in ugnen i ca 30 minuter. Rör om i formen då och då.

 

Skala löken och skär den i skivor. Dela tomaterna i fyra delar. Skölj och strimla sallaten. Lägg alla ingredienser, inklusive chilisaucen, i varsin skål och ställ på middagsbordet. Lägg även fram bröden på en separat tallrik. På så sätt får alla mecka sin egen hamburgare efter tycke och smak när det väl är dags att äta.

 

Blanda därefter ihop köttfärs och kryddor till en smet i en bunke. Dela smeten i fyra delar och forma sedan biffar, ca 2 cm höga. Ett tips är att lägga de blivande biffarna på en skärbräda och trycka till med undersidan av en skål eller tallrik. Jämna därefter till kanterna med fingrarna. På så sätt blir biffarna jämntjocka och lättare att steka.

 

När potatisstavarna nästan är klara i ugnen, bryn matfett i en stekpanna. Lägg sedan försiktigt ner biffarna och låt steka på medelvärme, ca 3-4 minuter på varje sida. I och med att biffarna inte innehåller bindningsmedel i form av ägg eller dylikt kan de vara något sköra. Vänd dem därför med varsamhet och försiktighet. När all köttsaft sipprat ut är biffarna klara. Så även din ugnspommes.

 

Servera genast och njut!

 

 

 

Jag är som bekant inte någon hängiven entusiast när det kommer till att använda jäst. Enligt min mening tar allt som ska jäsa alldeles för mycket tid. Iallafall för att jag ska tycka att det är roligt. En vanlig vardag. Som igår.

 

Vi har under helgen ägnat oss åt renovering light, min sambo och jag. Läs modernisering. Av lägenheten. Dörrarna i hallen har fått nya fräscha handtag monterade. Så även badrumsdörren. Snyggt blev det. Jag är nöjd. Men efter ett sådant projekt faller min entusiasm lite när det kommer till middagspreppandet. Snabbt ska det gå.

 

Så åter igen, det blev inget med jäst igår kväll heller. Däremot grymma hamburgare. Där bröden utgjorde en klart väsentlig del. Det här receptet har jag hittat någonstans för ett bra tag sedan. Så dessvärre minns jag inte varifrån. Förlåt mig, Källan. Jag ber om ursäkt för det. Men är dig dock för evigt tacksam. För bröden är grymma.

 

 

Lägg ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Ställ sedan ugnen på 225 grader. Blanda samtliga ingredienser i en bunke och knåda ihop till en deg. Dela degen i fyra delar, knåda lite till på varje del så att de blir så släta som möjligt. För sakens skull kan jag meddela att här är jag själv urusel. Tålamodet lyser ofta med sin frånvaro när det kommer till att knåda deg. Mina bröd blir således lite som de blir. Ganska personliga. Och det är helt ok det också.

 

Forma således nu fyra stycken bröd, släta eller ej, med ca 10 cm i omkrets och 3 cm i höjd. Lägg dessa i varsitt hörn på plåten, grädda i 10-15 minuter och ta sedan ut plåten ur ugnen. Låt bröden svalan på plåten. När bröden har svalnat, lägg dem på en skärbräda och dela dem i liggande tillstånd med en vass brödkniv.

 

Sedan är det bara att sätta igång med att mecka burgare! Nice.

 

 

Fredagsmys är sannerligen inte något att förakta bara för att man endast är två i familjen. Så den här helgen inledde vi med pizza och tända ljus. Lite som Lady och Lufsen. Fast ändå inte.

 

Hur som haver, god blev den. För att inte slå på stort och säga helt magisk.

 

Pizzadeg:

4 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1/2 tsk salt

1/2 dl flytande margarin

1,5 dl mjölk

1 msk mjöl till kavling

 

Fyllning:

4 msk tomatpuré

150 gram köttfärs

1 st gul lök

6 st coctailtomater

köttfärskryddor (vi använde oss av en kryddblandning med peppar, lök, vitlök, chili, kardemumma, paprika och salt)

oregano

100 gram riven ost

 

Ställ ugnen på 225 grader och lägg ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke. Tillsätt flytande margarin och mjölk. Knåda därefter till en smidig deg. Strö ut lite mjöl på ett bakbord och kavla därefter ut degen till en pizzabotten, ca 3 mm tjock.

 

Rulla upp ena sidan av pizzabotten på din kavel och håll i kaveln med din ena hand. Lossa sedan den andra sidan från underlaget med din andra hand och lyft försiktigt över pizzabotten till ugnsplåten. Den här degen är osedvanligt smidig att jobba med så om det skulle råka gå hål någonstans, tryck bara ihop hålet och släta ut kanten med fingrarna.

 

Finhacka löken och stek den tillsammans med köttfärsen i en stekpanna. Krydda färsen enligt tycke och smak utifrån vad du har hemma. Skiva därefter tomaterna. Klicka ut tomatpurén och bred därefter ut den jämnt över pizzabotten med hjälp av en sked. Fördela sedan ut fyllningen och de skivade tomaterna över pizzabotten. Krydda rikligt med oregano och toppa slutligen pizzan med ost. Grädda i mitten av ugnen, ca 15-20 minuter. Pizzan är klar att servera när osten är smält och kanterna har blivit något frasiga.

 

Servera gärna med en klick gräddfil. Grymt gott, jag lovar!

 

 

Efter en helg med konferens och en vecka nerbäddad med feber har orken inte riktigt varit på topp. Min ärade sambo har lagat merparten av maten. Själv har jag krupit till middagsbordet utan den minsta lilla tillstymmelse till önskan att föreviga middarna med min kamera. Och därför har jag heller inte bloggat. Sorry.

 

Vill poängtera att det inte handlar om att han på något sätt är usel i köket. Oh nej. Snarare tvärtom. Jag gillar när han går loss med kryddor och ingredienser. Ofta blir rätterna helt annorlunda än mina. Fastän vi i grunden säger oss ha tillagat precis samma sak.

 

Funderar därför starkt på om han kanske inom en snar framtid ska tilläras en egen kategori här på bloggen. Har dock inte bestämt mig för vad en sådan flik skulle kunna kallas. Den skäggige kocken. Maskulin mat. En smidig elefant i köket. Något annat? I dont know. Här kanske jag kan få hjälp av er? Förslag mottages nämligen gärna!

 

Idag har jag känt mig något mer på banan. Febern ter sig inte lika ansträngande. Dessutom börjar jag bli något rastlös över att inte kunna göra något kreativt. Sådant tär också på mina energier. Så ikväll tog jag mig således i kragen. Assisterad av min matberedare och alla dess finfina funktioner har jag skivat, mixat och hackat i rekordfart. Resultatet ser ni nedan. Riktigt bra blev det. Och snart är morotsberget äntligen uppätet....

 

Bacon- och grönsaksgratäng, 3 personer

 

Sätt gallret i mitten av ugnen och ställ den på 200 grader. Lägg den frysta broccolin i en kastrull, täck med vatten och koka upp så att broccolin tinar. Den ska inte bli genomkokt utan bara varm. Under tiden, skala morötterna. Skiva dem i tunna skivor, antingen med matberedare eller på det traditionella sättet med kniv och skärbräda. Lägg dem därefter i en ugnsform med hög kant.

 

Vid det här laget är broccolin tinad. Häll vattnet ur kastrullen och, som jag gjorde idag, mixa ihop broccolin med grädden i matberedaren. Har man ingen sådan, finhacka istället broccolin och lägg den därefter i ugnsformen. Häll sedan grädden över grönsakerna i formen.

 

Skär fläskfiléputset i små bitar och lägg även dessa i ugnsformen. Använder man färdigtärnat bacon behövs givetvis ingen ytterligare finhackning av dessa. Lägg över hälften av osten samt kryddorna och blanda därefter noga. Strö slutligen resterande ost på toppen och ställ in i ugnen i ca 30 minuter.

 

Ett gott bröd rekommenderas varmt till detta!

 

 

 

 

Som ni kanske märker har vi köpt på oss ett mindre berg av morötter. Och som ni vid det här laget vet ogillar jag å det grövsta att slänga mat. Därav har den här veckans utmaning således bestått av att komma på olika sätt att variera middagsmat med bas av morötter -.utan att för den sakens skulle behöva upprepa sig något nämnvärt.

 

Ett projekt så gott som något. Vilket resulterade i den här lilla rackaren. Som visade sig bli gudomligt god. Och vill man ha den vegetarisk går det givetvis bra att byta ut köttfärsen mot quorn. Alternativt använda sig av två extra morötter i grovrivet format.

 

salt

 

Ställ ugnen på ca 225 grader med gallret på mittenläge. Skala morötterna och skär dem sedan i slantar, ca 3 mm tjocka. Hacka den gula löken och stek den tillsammans med köttfärsen i en stekpanna. Häll därefter i de krossade tomaterna, pressa ner vitlöken och smaksätt efter behag med salt, peppar och oregano. Låt puttra på medelvärme i några minuter.

 

Smörj botten av en ugnsform med margarin. Täck sedan botten med en tredjedel av morotsslantarna. Häll hälften av köttfärsblandningen i formen och bred ut den jämnt. Lägg ett andra lager av morotsslantar ovanpå köttfärsen. Lägg därefter på och bred ut det sista av köttfärsen. Toppa med ett sista lager morotsslantar och strö slutligen ut osten jämnt över hela ugnsformen. Ställ in i ugnen i ca 35 minuter.

 

Garnera gärna med färska kryddor efter tycke och smak. Bon appetit!

 

 

 

 

En snabbis i köket är grymt och uppskattas verkligen till fullo de gånger man kommer hem vrålhungrig eller har bråttom iväg någonstans. Och dessutom upptäcker att matförråden inte innehåller speciellt många varor. Det hände mig häromdagen.

 

Den här pastan snodde jag därför raskt ihop inom loppet av 10 minuter. Supergott men tillagat av nästan ingenting. Mer lean än så kan det knappast bli.

 

 

Börja med att hälla vatten i en kastrull. Lämna 1/4 av kastrullen tom upp till kanten och koka därefter upp vattnet. Medan vattnet kokar upp, skär skinkan i mindre bitar och finhacka soltorkade tomater och vitlök. Lägg därefter ner pastan i vattnet och koka den i enlighet med vad som står på förpackningen.

 

När pastan har landat i vattnet, värm en stekpanna på spisen. Lägg sedan ner skinka, tomater och vitlök och stek ihop ingredienserna på medelvärme. Krydda med timjan och peppar och blanda noga. När pastan är klar är skinkblandningen klar.

 

Lägg upp på tallrikar och servera, gärna garnerat med färska tomater och örter eller, som vi, med ett gäng krispiga sockerärter och några bitar bröd.

 

För mitt intresse ligger nämligen inte i att forma struvar. Eller leka med kemilådan i köket. Oh nej. Iallafall inte till vardags. Då lagar jag hellre och gärna enkelt men smakrikt. Utan större krusiduller. Komponerat med kärlek av ingredienser som redan finns hemma. En färgkavalkad på tallriken när det väl är dags att servera är att föredra. Det livar upp.  

 

Jag vet att jag har sagt det tidigare men jag säger det ändå igen, med eftertryck - all mat oavsett nivå kan se inbjudande ut. Bara man tänker lite extra på presentationen. Och undviker slevande och allmänt slabbande på tallriken à la mattant från tidiga 80-talet. Det är mycket mer trevligt när maten serveras på ett mycket mer trevligt sätt.  

 

Därför slår jag härmed ett slag för den gamla klassikern korv med hemlagat potatismos. Pulver är givetvis big no no i mitt hem. Det smakar ofta varken bra eller är nämnvärt näringsrikt. Dessutom tar det i princip lika kort tid att laga mos meckat från grunden.  

 

Det här åt vi i söndags kväll. Och njöt sannerligen till fullo

 

 

 

Börja med att skala potatisen och skär den därefter i mindre bitar. Lägg dessa i en kastrull, täck med vatten och låt koka tills potatisen är mjuk och gärna på gränsen till sönderkokt, ca 10 minuter. Stick en gaffel i potatisen för att känna när den är klar.  

 

Medan potatisen kokar, skär korven i slantar. Värm sedan en stekpanna på spisen och lägg ner korven. Inget ytterligare stekfett behövs. När korven är brynt på båda sidor, häll i de frysa grönsakerna och låt allt steka ihop på medelvärme. När de frysta grönsakerna börjat tina i pannan är det dags att sätta igång med moset.  

 

Häll av kokvattnet och mosa därefter potatisen direkt i kastrullen med antingen en grövre gaffel eller en potatisstomp. Häll i mjölken och ställ tillbaka kastrullen på spisen. Låt potatisen och mjölken koka ihop sig under omrörning, ca 1 minut. Krydda med salt, peppar, dill och kummin och rör om ordentligt.  

 

Lägg upp moset i en ring på tallrikar och placera sedan korv och grönsaker i mitten. Snyggt, enkelt, ytterst billigt och rent ut sagt på gränsen till oanständigt gott!  

 

 

Vad åt vi då? Faktiskt något riktigt gott men väldigt lättlagat. Kyckling med potatis och morötter. Vilket inte låter speciellt sexigt vid en första anblick. Kan dock garantera att den här rätten inte gör någon besviken. Marinaden är suverän. Basen har jag använt mig av i flera år. Och den funkar lika bra som marinad till grillkött. Eller på nästan vilken proteinkälla som helst. Även svamp. Så testa gärna. Jag är övertygad om att du kommer att bli långt över både nöjd och belåten.

 

 

 

 

Sätt ugnen på 200 grader med ugnsgallret i mittenläge. Skala potatis och morötter. Skär i stavar eller skivor, ungefär lika tjocka, och lägg i en ugnsform. Dela vitlöksklyftorna i 4 delar och lägg även dessa i formen. Ringla över flytande margarin, salta och peppra efter behag. Blanda noga och ställ därefter ugnsformen i ugnen i ca 30 minuter. Rör om emellanåt i formen. Grönsakerna är klara när potatisen är genommjuk och har fått lite färg.

 

Börja direkt med kycklingen när formen väl har ställts i ugnen. Skär kycklingen i skivor, ca 1/2 cm tjocka. Lägg dessa i en skål. Häll därefter honung, soya, pressad vitlök, curry och ingefära direkt ner i skålen. Rör om noga så att kycklingen blandas väl med marinaden. Låt sedan kycklingen stå på diskbänken och dra in marinaden ordentligt medan grönsakerna steks färdigt i ugnen. Lägg gärna ett lock över skålen så slipper du ovälkomna gäster i maten.

 

När grönsakerna har stått i ugnen i 30 minuter, slå av värmen men låt formen stå kvar i ugnen ett tag till på eftervärmen. Bryn en matsked flytande margarin i  en stekpanna. Lägg ner kycklingen inklusive all marinad i pannan och stek skivorna några minuter på varje sida. I och med att kycklingen är tunnt skuren blir den snabbt genomstekt så var något vaksam så att du inte bränner bitarna i onödan.

 

När kycklingen är klar, ta ut grönsakerna ur ugnen. Lägg upp på tallrikar och servera gärna tillsammans med färska grönsaker. Den här gången garnerade jag med sockerärtor och färsk basilika men tillbehör är givetvis valfritt utifrån tycke och smak.

 

Gott. Väldigt gott faktiskt. En riktig höjdare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det här inlägget kommer att inte att handla om något glamouröst. Ej heller om något som man vanligtvis diskuterar på frekvent basis. Och knappt erkänner när man har använt. Som dock är en väsentlig del i vårt vardagsliv. Naturligtvis pratar jag nu om det för vår bekvämlighet ack så viktiga papperet som hänger på hållare i allas våra hemlighus. På toaletten alltså. Det onämnbara men synnerligen användbara. Dasspapperet.

 

Jag har alltid fascinerats av folk som hamstrar. Stora balar av billigt märke. För var rymmer man sådant om man inte har hus? I garderoberna? Under sängen? Eller, gud förbjude, ståendes synligt till allmän beskådan i sin gigantiska förpackning i badrummet? Och varför?

 

För min del är sådant otänkbart. På grund av många anledningar. Men främst för att jag inte vill lägga ut pengar i onödan på en skitsak. Javisst, jag har också sneglat på den typen av balar ibland. När det varit riktigt bra extrapris. Men varje gång har jag avstått. Inte nödvändigtvis på grund av platsbrist. Utan snarare på grund av kvaliteten på rullarna. Det är här som jag tror att många går bort sig i dasspapperträsket. Och istället för att tjäna en hacka på den kanske mest viktiga inferiorvaran som finns, istället luras att köpa en produkt som slutligen ska visa sig bli en ganska dyr och otymplig historia. Helt i onödan. Utan att man överhuvudtaget har reflekterat över det.

 

Med handen på hjärtat, hur många av er tittar egentligen på jämförelsepriset när ni handlar? Det är det pris som står på etiketten precis invid varans totalpris. Som visar vad varan egentligen kostar i jämförelse med andra varor per meter. Gör det. Börja där. Och när ni fått grepp om prisnivån, ta er tid att klämma på en rulle eller två. Utan att bryta förpackningen givetvis. Utifall att den jättebilliga extraprisvaran eller det superbilliga märket innehåller rullar "utan stuns", strunta i dem.

 

Grundregeln nästan utan undantag är nämligen att en riktigt billig rulle knappt erbjuder något papper alls. Så om papperet på rullen går att klämma ihop mot mitten kommer du att göra ett fruktansvärt dåligt köp. Så tillvida att du inte gillar att byta rulle efter vart femte toalettbesök såklart. Om så är fallet, grattis. Då har du hittat din produkt. Kan dessutom nästan lova att du kommer att skrapa huden lätt vid varenda användning. Den typen av peeling är dock inte att föredra. Iallafall inte enligt min mening. Isåfall kan man lika gärna använda sig av reklambladen som ibland dimper ner i brevlådan. Eller Expressen. På så sätt skulle den tidningen faktiskt kunna nå ett vettigt syfte.

 

I vårt hushåll köper vi 24-pack. Av ett relativt billigt märke. Dock inte det billigaste enligt prislappen. Men kanske ett av de mer prisvärda på marknaden. Rullarna är nämligen stenhårda och välpackade. Fastän papperet är mjukt. Av returfibrer. Tre lager. Kostnaden är ca 69 SEK. Och de räcker för det mesta i en hel månad. I ett hushåll för två. Förpackningen är dessutom enkel att förvara i vilken städskrubb som helst. Ett enkelt tips i sin allra främsta form för att spara pengar utan att tumma på kvaliteten.

 

En skitsak kan således vara högst väsentlig. Så varför inte prova att göra det till en huvudsak nästa gång du handlar? Bildligt talat givetvis. Inte bokstavligt. För det skulle bli synnerligen konstigt.

 

 

 

 

Under dessa veckor befinner jag mig mestadels på resande fot. Både i tjänsten och privat. Därför kommer september och oktober månad att bestå av sporadiska inlägg någon till några gånger i veckan. Men håll ut. Därefter kommer jag som vanligt att bombardera bloggen med både recept och spartips ända in i juleveckan!

 

Vill nu dock passa på att flagga för rotsaker, äpplen och svamp. Det är nämligen högsäsong för dessa varor just nu till följd att både tidningar och nätet svämmar över av bra recept. Så ta er tid att botanisera lite extra i dessa innan ni ger er ut i matvaruaffärerna. För tro mig, här finns många sköna slantar att spara om man bara tar tillfället i akt att bryta ny kulinarisk mark. Svårt är det inte heller. Ty rotsaker stekta i ugnen tillsammans med valfritt protein (kyckling, lax eller varför inte en enkel förpackning bacon) toppat med lite fetaost kan knappast vara enklare. Gott är det också.

 

Säsongens råvaror är således vad jag starkt rekommenderar. Samt att verkligen njuta av den vackra hösten. Vad är ditt bästa tips den här veckan?

 

 

Vissa kvällar varken hinner eller orkar jag hålla på nämnvärt länge med matlagning. Vilket i sig inte innebär att vi inte äter något alls härhemma. För tro mig, det gör vi. I allafall min käre sambo. Han är, som bekant, ett riktigt matvrak. Som onekligen blir betydligt mer harmonisk i sinnet när han har fått trycka i sig lite extra kolhydrater.

 

Pasta är enligt min mening perfekt när man har bråttom. Tillbehören behöver verkligen inte vara avancerade för att rätten ska bli god. Ofta komponerar jag middagen i enlighet med vad som finns hemma. Den här gången har basen fått utgöras av tomater och balkongens kryddor. Enkelt, fräscht och synnerligen gott. Samt klart på ca 10 minuter.

 

 

Fyll en medelstor kastrull till hälften med vatten och låt vattnet koka upp på spisen. Skölj tomaterna noga och dela dem sedan i fyra delar. Blanda olja, solroskärnor, pressad vitlök och välsköljd basilika i en hög skål och mixa därefter med stavmixer till en jämn pesto.

 

När vattnet kokar, lägg i pastan och koka den enligt anvisningarna på förpackningen. När ca 3 minuter kvarstår av koktiden, lägg även ner tomaterna i det kokande vattnet. När pastan är klar, häll med hjälp av ett durkslag av vattnet från kastrullen. Lägg tillbaka pasta, tomater och pesto i kastrullen och blanda noga. Salta och peppra efter smak och tycke. Klart att servera, gärna med rivna färska basilikablad som garnering.

 

Hösten står för dörren och i kölvattnet av den följer en hel del härliga säsongsbaserade ingredienser. Som exempelvis blåbär. I min kyl står således en väl tilltagen burk med pappas blåbärssylt. Vilket jag är glad över. För när det kommer till att laga sådana delikatesser är det ingen som slår min far på fingrarna. Han är helt enkelt grym på sylt. Bland så mycket annat.

 

De här snabblagade goda rackarna passar alldeles utmärkt till frukost, lunch eller middag. Helt beroende på hur hungrig man är. Samt hur blå tunga man vill ha under resten dagen.

 

 

 

 

Det har varit en hektisk vecka. Minst sagt. Jobbet kräver sitt. Och den privata tillvaron har inte heller varit stillsam. Så är det ibland. Jag tror att det kallas livet. Idag har jag dock glädjen att meddela att även jag kommer att kunna njuta till fullo av den härliga hösten. Det blir all sannolikhet ett fortsättningsvis harmoniskt 2013. Ty en sedan länge oplockad och smutsig gås fick äntligen falla under bilan i onsdags. Bildligt talat alltså. Betydelsen av detta är dock renodlat bokstavlig.

 

Igår tog vi därför tillfället i akt att fira framtiden, min sambo och jag. På restaurang. En "gåsamiddag" bestående av mör och fin entrecote. Det var vi väl värda. Framför allt jag. Och ikväll tänker jag slappna av på riktigt i mitt eget hem. Med spa. Skrubben nedan kommer verkligen att komma väl till pass. En sista åtgärd för att skala av mig de sista kvarliggande lagren av negativ energi. Efter det är allt rent. Och livet kan åter börja.

 

 

Börja med att finhacka basilikan och bladen från en torkad ros. Jag har använt mig av en knopp från en blombukett som min käre sambo gav mig under vårt första år tillsammans. Blanda därefter socker och olja i en skål. Rör ner basilika och rosenblad så att allt fördelas jämnt i skrubben. Klart!

 

Eftersom rapsolja tas emot väl av huden och gör den mjuk länge, se gärna till att lufttorka dig efter användning. På så sätt får man ut absolut bästa effekt och behöver inte använda bodylotion efteråt.

 

 

 

 

En härlig helg börjar gå mot sitt slut. Igår var vi bjudna på middag, min sambo och jag. Goda snittar och bubbel, fransyska och gulbetor samt äppelpaj med glass till dessert. Supergott och verkligen lyx. Ikväll är det dock en helt vanlig söndag. Så söndagsmiddag i all enkelhet fick det således bli. Dock inget att förakta. Oh nej. För biffarna nedan blev faktiskt ruskigt goda.

 

2 st medelstora morötter

5 st medelstorta potatisar

1/2 gul lök

2 msk flytande margarin

2 msk Persilada (kryddmix från Gotland bestående av salt, peppar, persilja och vitlök)

alternativt salt, peppar, 2 msk persilja och 1/2 pressad vitlöksklyfta

 

200 gram köttfärs

1 förpackning fetaost, ca 150 gram

2 msk Persilada, alternativt salt, peppar, 2 msk persilja och 1/2 pressad vitlöksklyfta

1 msk flytande margarin

 

6 st cocktailtomater

 

Ställ ugnen på 200 grader. Skala och hacka morötter, potatis och lök. Lägg dem sedan i en ugnsfast form, ringla över margarinet och strö över kryddorna. Rör om noga och ställ formen i mitten av ugnen. Låt steka i ca 30 minuter. Rör om ordentligt efter halva tiden.

 

Finhacka fetaosten. Lägg den tillsammans med köttfärs och kryddor i en skål. Blanda ingredienserna noga och dela därefter smeten i fyra delar. Knåda varje del till en boll, lägg bollarna på en skärbräda eller ett fat och tryck slutligen till dem med undersidan av en tallrik eller plan skål  för att forma fina och jämntjocka biffar. Tryck till kanterna med fingrarna så att de blir släta.

 

När ugnsgrönsakerna är klara, slå av ugnen och låt formen stå kvar i eftervärmen. Bryn därefter flytande margarin i en stekpanna. I och med att biffarna inte innehåller ägg eller annat bindningsmedel är de något känsliga. Lossa således biffarna försiktigt från skärbrädan/fatet med hjälp av en stekspade. Stek dem på varje sida, ca 2 minuter. Under tiden som biffarna steks, finhacka tomaterna. Lägg därefter upp biffar och grönsaker på tallrikar och garnera slutligen med tomaterna.

 

Klart att servera!