När otrohet är av godo.

Vanligtvis ligger vår månatliga hushållsbudget kring en ringa tusenlapp per person. År 2013. Vi är två personer i vårt hushåll. Summan måste således klassas som ytterst låg.
 
Det är dock inte en konsekvens av att vi skulle äta skräp. Snarare tvärtom. Vi äter nyttig mat. Lagad från grunden. Med säsongens råvaror. Kompletterat med protein av kvalitet som vi med fördel köper och fryser in när priset är lågt. Eller nedsatt på grund av kort datum. För datummärkning spelar mindre roll i frysens värld. Hemligheten är att planera. Samt att vara medveten om vad som faktiskt finns hemma. Inte laga mer än vad som behövs. Så att det räcker till en god middag. Det som blir över lägger vi i en burk. Eller påse. Och fryser in tills dess att en lunchlåda eller snabb middag är ett måste. 
 
Den här månaden har vi givit oss själva en riktigt spännande utmaning, jag och min sambo. Vår hushållsbudget ska nämligen inte bli större än 1000 SEK. Totalt.  För oss båda. Utan att vi tummar på vare sig smak eller kvalitet. Min sambo har sina tvivel. Jag påstår att det är fullt möjligt. Det förutsätter dock att vissa basvaror redan finns hemma. Och nu menar jag verkligen basvaror. Inferiorvaror. Billiga sådana. För den typen av produkter behöver sannerligen inte vara dyra. Mjöl, ris, soya, kryddor och matfett. Pasta och fryst broccoli.That´s it. Inte så mycket svårare än så.
 
Färskvaror såsom potatis och rotsaker kompletteringshandlar vi givetvis eftersom. Samt mejeriprodukter. Och frukt. Vi väljer varor med mycket fibrer och mycket protein. Med så lite tillsatser som möjligt. Sällan halvfabrikat. Aldrig helfabrikat. Detta eftersom jag gillar att veta exakt vad jag äter. Och är noga med att inte slänga mat. I mina ögon är ett sådant beteende helt förkastligt. För man bör ta ansvar för det man har handlat. Och lagat. Även efter det att måltiden är över.
 
På grund av detta har jag genom tiderna tagit mig tid att läsa noga på paketen. I butiken har jag ingående jämfört produktförteckningar på varor stämplade med de marknadsledande varumärkena mot varor från de billigare varianterna. Och ofta blivit positivt överraskad. För det mesta är nämligen både innehåll och näringsvärde exakt detsamma. Det som däremot kan skilja sig markant är just priset. Ibland så mycket som till det dubbla. Till liten nytta säger jag. En wokmix är och förblir alltid just en wokmix. Och en prästost kan aldrig klassas som något annat än en prästost. Oavsett under vilken flagg produkten är tillverkad.  Jag är verkligen inte märkestrogen. Även om jag, likväl som alla andra, givetvis har mina favoriter.
 
Det är kanske på sin plats att här klargöra att jag genomgående gärna väljer Fair trade-produkter. Helst närodlat. Men jag är inte vegetarian. Oh nej. Jag gillar kött. Även om vi i det här hushållet ofta bygger vårt matintag på grönsaker, rotfrukter och spannmålsprodukter. Det vegetariska tänket är dock i grunden riktigt bra. För basen i maten behöver inte nödvändigtvis bestå av kött. Både miljön och plånboken mår de facto mycket bättre av minskad köttkonsumtion. Alla produkter vi använder och alla rätter vi lagar är dessutom garanterat äggfria. Något annat skulle å det grövsta affektera min allergiske sambos hälsa.
 
Den här bloggen handlar inte om personliga livsval och ideologier. Istället fokuserar jag på smartare vardagsekonomi utan att behöva tumma på smak och kvalitet. Således vill jag härmed slå ett slag för medvetenhet i butiken. För färdiglagat innehåller mer tillsatser än vad man kan tro. Och tar nästan lika lång tid att laga som råvaror tillagade från grunden. Samt smakar ofta inte speciellt gott. Dyrt är inte alltid bättre. Billigt är inte per automatik dåligt. Snarare tvärtom.
  
Såklart väljer man själv det man vill. Favoritmärken kommer alltid att vara en subjektiv preferens. Det skadar dock inte att tillämpa lite mer medvetenhet när inköpen görs. Samt värna om ett uns av eftertänksamhet kring valen innan varorna hamnar på rullbandet i butiken. Att tänka smart i förväg lönar faktiskt sig i längden. Med råge. Basic knowledge kan man tycka. Men med handen på hjärtat, har du verkligen koll? På riktigt?
 
Om det uppriktiga svaret är nej så säger jag bara - prova. Se till att ta dig tid att jämföra nästa gång du handlar. Ta en extra titt på det faktiska kilopriset. Det som står tryckt precis bredvid själva varupriset. Ju lägre kilopris desto bättre. I många fall. Och våga vara otrogen mot dina vanliga märken. Det skulle förvåna mig mycket om inte du också blev förvånad. Och överraskad. Till det positiva. Över kvaliteten. Och totalsumman. Oavsett var du bor. En ringa tusenlapp för två på augustinotan  är mitt mål. Så vilket blir ditt?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
script src='https://static.blogg.se/public/js/footer.js?id=51f794629606ee413ea4b7d0' type='text/javascript'> <