Inte bara vardagsmat.

Jag är inte nämnvärt förtjust i epitetet "fredagsmys". I min bok skapar uttrycket snarare en känsla av stress istället för lugn. Fredagar är nämligen sällan den dag när jag känner för att göra något speciellt. Det passar mig helt enkelt inte att behöva känna press att ställa till med extra mys och helgståhej av guds nåde just precis den kvällen. För efter en lång vecka ser jag främst fram emot att krypa ner i badkaret och därefter slöa till mig rejält med ett glas rött i soffan. Jag vägrar att slå på stort, eventuellt öppnar jag på sin höjd en chipspåse. That´s it. Ge mig lugn bara, så är jag fullkomligt nöjd.

 

Dock ska man inte förringa värdet av att tillsammans med sina nära och kära äta något gott. Snabblagad men god mat är faktiskt toppen, oavsett om det är fredag eller ej. Förra fredagen blev det texmex-käk med hemmagjorda tortillas. Receptet är gudomligt enkelt och med stolthet stulet från matskafferiet.se. Allt som allt innehåller bröden ca 190 kcal per styck, och tar max en kvart att göra.

 

Vi äter gärna våra tortillas på det traditionella försvenskade sättet - med kryddstark köttfärs, gräddfil, hackad lök, strimlad isbergssallat och Thai sweet chili sauce. Rekommenderas varmt vilken dag i veckan som helst.

 

 

Blanda mjöl, salt och bakpulver i en bunke och blanda noga. Häll därefter i vatten och olja, knåda till en smidig deg. Låt vila medan du mjölar in bakbord och kavel.

 

Dela degen i åtta delar och knåda varje del till en så rund bulle som möjligt. Kavla ut varje bulle till en ca 2 mm tunn och rund tortilla. Stek sedan varje tortillabröd i en medelvarm stekpanna, ca 1 minut på varje sida, och lägg kakorna under aluminiumfolie på en tallrik så håller de sig varma under hela måltiden.

 

Tortillabröden ska enligt uppgift vara frysbara. Detta har jag inte provat själv, men tar gärna emot återkoppling på den punkten från er alla därute!

 

 

I skrivandets stund är det endast 17 dagar kvar till en efterlängtad semester går av stapeln. Två veckor Västindien tillsammans med min goda vän vankas närmare bestämt. Det ska sannerligen bli skönt. Jag längtar!

 

Dock har jag ett dilemma. Ty även julen var skön. Samt till bredden fylld med godsaker. Resterna av dessa sitter numera benhårt fast runt min midja, vilket kanske inte nödvändigtvis var vad jag hade i åtanke då jag förnöjsamt smaskade i mig ansenliga mängder gott-gott under de gångna helgerna. För de flesta är det inte dags för Beach 2014 förrän tidigast i juni. För mig kommer den obarmhärtigt redan i februari. Hu.

 

På grund av detta räknar jag för närvarande kalorier. Nogsamt. Även de fåtal jag slarvar i mig i form av snacks. För även om jag inte är en mästare när det kommer till karaktär, är jag faktiskt relativt noggrann när det gäller kalkyler.  Hela tre kilo ska bort. Och snabbt ska det gå. Om inte blir jag nödgad att bada i t-shirt. Alternativt jaga ny snygg bikini på stan, modell större. Ett mindre gynnsamt projekt mitt i vintern som ju alla förstår. Det här är således något som jag tänker dela med mig av. Inte bikinijakten alltså, men själva kaloriräknandet.

 

Så från och med nu kommer samtliga recept att tillägnas en rad med ungefärlig kalorimängd per portion. Något jag hoppas ska komma fler än mig till nytta.

 

 

Igår kväll var vi bortbjudna på middag, min sambo och jag. En riktigt bra kväll fylld med bubbel, jacuzzibad, fotboll och synnerligen god mat. Den här lördagen är jag därför, av naturliga skäl, sugen på riktigt salt och fet mat. Förutom godiset jag planerar att stoppa i mig, blir det således färsk pasta till middag ikväll. Hemmagjord sådan, helt äggfri. Pastareceptet nedan har jag egenhändigt snott från receptfavoriter.se. Superenkelt att göra och degen funkar finfint att frysa in om man så vill.

 

 

Blanda med en gaffel alla ingredienserna i en stor bunke. När nåda sedan smidig direkt i bunken. Låt den sedan vila minst 10 minuter i kylen.

 

Bandspaghetti:

Kavla ut degen till en tjocklek av ca 3 mm på ett väl mjölat bakbord, Skär ut långa remsor i önskad bredd.

Lasagne:

Kavla ut degen så rektangulär som möjligt till en tjocklek av ca 3 mm på ett väl mjölat bakbord. Skär ut tre plattor.

Pastastavar:

Skär små pluttar ur degen och rulla dem avlånga mot ett bakbord eller mellan händerna.

 

Koktiden är slutligen endast 4-5 minuter.

 

 

 

 

För att laga inbakade rätter à la Kreta behövs dock ofta smördeg. Vilket givetvis finns att köpa i affären. Men som jag sällan på plats i butiken lyckas komma ihåg att införskaffa. Därför är det riktigt smidigt att jag enkelt kan göra min egen. När andan väl faller på. Inte speciellt komplicerat, ej heller speciellt dyrt. Vissa gillar att blanda lite salt eller ättika (!) i degen. Andra smäller på med smör så att det knakar i fettdepåerna. Själv kör jag gärna på en lite mer fettigt blygsam variant. Väl utprovad hemma i köket. Vilket funkar hur bra som helst.

 

Missförstå mig rätt här. Jag är ingen direkt kalorijägare av stora mått. Sådant har jag varken tid eller ork att hålla på med. Iallafall inte just nu. Det här med mindre smör handlar således snarare om ett visst mått av lathet från min sida. För äkta smör är naturligtvis jättegott och kanske det absolut bästa. Men jag har det aldrig hemma. Och knatar inte gärna iväg till affären i tid och otid, bara för att inhandla någon enstaka produkt.

 

Istället kör jag i vanlig ordning med precis det som kylskåpet för tillfället har att erbjuda. Flytande margarin funkar fint. För degen ska ändå blandas smidig. Och då spelar ursprungskonsistensen inte någon större roll. Den här gången blev det dock en sats gjord på Bregott mellan. Riktigt bra och dessutom, trots allt, något "smalare" än vanligt smör. Om man nu anser sådant vara viktigt.

 

 

Blanda samtliga ingredienser i en bunke och knåda ihop till en deg. Lägg degen i en frys- eller plastpåse, pys ut luften och knyt ihop. Låt degen vila i kylskåpet i minst 45 minuter. Den här satsen rodde jag ihop på ca fem minuter en söndag morgon, och lät sedan degen vila ända fram till kvällens middag.

 

När degen har vilat färdigt och är redo att användas, mjöla ett bakbord eller en skärbräda - alternativt en annan bra yta avsedd för utkavling. Lägg sedan degen på bakbordet och gnid in även kaveln med lite mjöl. Därefter är det dags att sätta igång med själva kavleriet. Försök att få degen så jämn och kvadratisk som möjligt, ca 2-3 mm tjock. Därefter är smördegen klar att användas.

 

Beroende på vilken fyllning man väljer kan tiden i ugnen variera något. Dock brukar jag i genomsnitt grädda smördegsknyten 30-45 minuter på ca 200 grader. Ett riktmått så gott som något. Det går även bra att hålla koll på utseendet - en lätt färgad smördegsyta brukar innebära att den är frasig och klar.

 

Hepp.

 

 

 

Jag har aldrig gillat pepparsås på restaurang där kornen serveras hela i någon typ av gräddig men ganska så smaklös redning. För det mesta ger sådan sås mig precis ingenting. Den ter sig istället fullkomligt menlös. Tills dess att man råkar bita sönder ett pepparkorn, vill säga. För i det ögonblicket kommer smaken. Med full kraft. Inte alltid till det positiva. Sanslöst vanskligt säger jag. Meningen borde vara att njuta. Inte att fullkomligt chocka sina smaklökar. Eller att bedöva sin tunga. Ibland så till den milda grad att resten av rätten därefter tenderar att inte smaka något alls. Förutom bara starkt. Hu. Slöseri på goda råvaror helt enkelt.

 

Här nedan följer därför receptet på min absoluta favoritsås genom tiderna. Den har hängt med ända sedan mina senare tonår. Superenkel att göra men fantastiskt god. And still going strong. Vi avnjöt den igår tillsammans med fläskfilé och ugnsstekt potatis. Och något glas rött. Grymmare kan nästan inget vara.

 

 

Börja med att krossa SAMTLIGA grönpepparkorn i en mortel. Koka därefter upp creme fraiche tillsammans med buljongtärningen. När tärningen har smält, häll i den krossade grönpepparen. Låt puttra i ca 5 minuter. Servera därefter genast till valfritt fläsk- eller nötkött.

 

Garanterad tillfredsställelse på endast några minuter!

 

 

Jag är som bekant inte någon hängiven entusiast när det kommer till att använda jäst. Enligt min mening tar allt som ska jäsa alldeles för mycket tid. Iallafall för att jag ska tycka att det är roligt. En vanlig vardag. Som igår.

 

Vi har under helgen ägnat oss åt renovering light, min sambo och jag. Läs modernisering. Av lägenheten. Dörrarna i hallen har fått nya fräscha handtag monterade. Så även badrumsdörren. Snyggt blev det. Jag är nöjd. Men efter ett sådant projekt faller min entusiasm lite när det kommer till middagspreppandet. Snabbt ska det gå.

 

Så åter igen, det blev inget med jäst igår kväll heller. Däremot grymma hamburgare. Där bröden utgjorde en klart väsentlig del. Det här receptet har jag hittat någonstans för ett bra tag sedan. Så dessvärre minns jag inte varifrån. Förlåt mig, Källan. Jag ber om ursäkt för det. Men är dig dock för evigt tacksam. För bröden är grymma.

 

 

Lägg ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Ställ sedan ugnen på 225 grader. Blanda samtliga ingredienser i en bunke och knåda ihop till en deg. Dela degen i fyra delar, knåda lite till på varje del så att de blir så släta som möjligt. För sakens skull kan jag meddela att här är jag själv urusel. Tålamodet lyser ofta med sin frånvaro när det kommer till att knåda deg. Mina bröd blir således lite som de blir. Ganska personliga. Och det är helt ok det också.

 

Forma således nu fyra stycken bröd, släta eller ej, med ca 10 cm i omkrets och 3 cm i höjd. Lägg dessa i varsitt hörn på plåten, grädda i 10-15 minuter och ta sedan ut plåten ur ugnen. Låt bröden svalan på plåten. När bröden har svalnat, lägg dem på en skärbräda och dela dem i liggande tillstånd med en vass brödkniv.

 

Sedan är det bara att sätta igång med att mecka burgare! Nice.

 

 

De här små godingarna är supergoda att i traditionell ordning avnjuta ljumna som frukostbröd i gott sällskap med smör och ost. De passar även alldeles utmärkt att äta helt kalla, gärna som matbröd serverade till en god soppa.

 

Det bästa med scones är att de innehåller basvaror som man ofta redan har hemma. Dessutom går det otroligt snabbt att slänga ihop en sats. Grädda dem med fördel i muffinsformar så håller de stilen något bättre än om de klickas ut på plåt. Det är iallafall mer regel än undantag när det gäller utformningen på just mina.

 

Receptet nedan har jag lånat av The stange bakery. Mitt eget tillägg i smeten består av aprikoser, kryddor och solroskärnor. Lek gärna med annan smaksättning utifrån vad som finns hemma! And have fun, folks!

 

2 msk solroskärnor (kan utelämnas om man vill)

 

Sätt ungsgallret i mitten av ugnen och ställ den på 250 grader. Ställ 10 st muffinsformar i en ugnsfast form. Finhacka aprikoserna. Rör därefter ner vetemjöl, bakpulver, salt, solroskärnor, basilika och aprikoser i en bunke. Blanda därefter ner olja och vatten och rör ihop samtliga ingredienser till en jämn smet. Med hjälp av två matskedar, klicka ut smeten i muffinsformarna. Pensla med lite vatten. Grädda i 10-15 minuter. När dina scones har fått lite färg är de klara.

 

Låt svalna något innan frukostservering alternativt helt och hållet om syftet är att de ska gå ett öde som matbröd till mötes. Om det skulle råka bli någon scones över går dessa bra att frysa. Dock är de givetvis alltid som mest till sin fördel när de är sprillans nybakta!

 

 

 

 

Jordnötsmör är en oförtjänt bortglömd ingrediens. För det funkar alldeles utmärkt som smaksättare i det mesta. Eller som topping på en vegetarisk gryta, exempelvis denna. Fettet är nyttigt och smaken är suverän.

 

Just det här receptet är helt i enlighet med mitt eget tänk. Snabbt, billigt, enkelt och supergott. Samt utan onödiga tillsatser. Därför har jag med stolthet stulit det från I form.

 

 

Lägg jordnötterna i en så stänkfri skål som möjligt. Gå loss med en stavmixer eller matberedare. När jordnötterna har mixats till en krämig smet, blanda i honung och olja med hjälp av en gaffel. På så sätt, istället för med en sked, blandas ingredienserna lättare med varandra. Häll massan i en väl rengjord glasburk och förvara svalt.

 

Det är viktigt att tänka på att jordnötsmör är en färskvara som passar mindre bra att frysa. Och waste är enligt min uppfattning big no no. Så om du vet med dig att du inte kommer att använda speciellt mycket smör under den närmaste perioden rekommenderar jag att istället göra en halv sats.